Gymnasielagen ett skräckexempel på lagstiftning

1 av 2 | Foto: Claudio Bresciani/TT
Ensamkommande ungdomar i Riksdagshuset hör politikerna debattera.
KOLUMNISTER

Medan politikerna larmar och gör sig till i valrörelsen försöker Migrationsdomstolen bringa ordning i en röra som riksdagen lämnat efter sig.

Jag syftar på "gymnasielagen", vars tillblivelse skulle kunna användas som skräckexempel i juristutbildningen på hur lagstiftning kan gå till.

I dag, fredagen den 10 augusti, är deadline för yttranden till Migrationsdomstolen i Göteborg om vilka frågor om gymnasielagen som EU-domstolen ska besvara.

En lag som innebär att ensamkommande som nekats asyl kan få en ny chans till uppehållstillstånd genom studier.

Att domstolen vänder sig till juristerna i Luxemburg är inte märkligt. Lagen trädde i kraft den 1 juli och de första domarna har kommit till så olika slutsatser att juristerna helt enkelt behöver hjälp och vägledning.

Det började med att Migrationsdomstolen i Malmö gjorde någonting så ovanligt som att underkänna delar av lagen. Domstolen skulle pröva ett avslag på asylansökan från en ung man från Irak och kom fram till att vissa av paragraferna var så usla att de helt enkelt inte fick tillämpas.

En vecka senare gjorde även Migrationsdomstolen i Stockholm tummen ner för lagen. Men på andra grunder än Malmö. Domarna kom fram till att en av paragraferna strider mot EU-rätten.

Detaljen som domstolarna av olika anledningar underkänner är huruvida de sökande måste kunna styrka sin identitet eller ej.

Enligt lagen ska de sökande kunna beviljas uppehållstillstånd för att gå klart gymnasiet i Sverige även om de inte kan styrka sin identitet.
En detalj som är av stor betydelse, då de flesta av de omkring 9 000 personer som omfattas av lagen saknar ordentliga id-handlingar.

Den juridiska förvirringen fortsatte med att domar i Malmö och Luleå gav grönt ljus för lagen. Inte minst domen i Malmö innehöll några saftiga pikar riktade mot kollegorna som fattat de första besluten.

Inte undra på att Migrationsverket har stoppat i princip alla beslut som har med lagen att göra.

Det är i ljuset av allt detta som Göteborgs begäran om ett förhandsavgörande av EU-domstolen ska ses. "Rättsläget är just nu oklart", som lagman Anders Hagsgård härförleden lakoniskt uttryckte saken.

För att krångla till situationen ytterligare: Det är inte säkert att Luxemburgs yttrande kommer att få betydelse. Migrationsöverdomstolen har nämligen beslutat att pröva ett par av domarna.

Om lagen underkänns på grund av brister i beredningen blir EU-domstolens beslut ointressant. Endast om paragraferna får grönt ljus eller anses strida mot EU-rätten får yttrandet betydelse.

Hur det nu än går med den saken så har vi hamnat i en situation som hade kunnat undvikas. Men det hade krävt att regering och riksdag hanterat frågan mer professionellt, vilket möjligen är att begära för mycket.

Att färska lagar tolkas på olika sätt är förvisso inte ovanligt. Domstolar dömer självständigt och med tiden prövas de nya reglerna av högre instanser, varefter prejudikat och praxis växer fram.
I detta fall har dock kunniga remissinstanser varnat högljutt. Lagrådet ska vi bara inte tala om.
Juristerna skrev i sitt yttrande att de "anser att gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas".

Har Lagrådet, som år 1909 instiftades för att ta över Högsta domstolens uppgift att granska lagförslag, någonsin tidigare uttryckt sig i så här pass hårda, för att inte säga förödande, ordalag?

Regeringen vägrade att lyssna och drev tillsammans med Vänsterpartiet och Centerpartiet igenom lagen.

Det är inte orimligt att tycka att de berörda ungdomarna av humanitära skäl ska få en andra chans. Inte heller är det orimligt att ha principiella invändningar mot en lag som rundar asylrätten.

Men vad vi än tycker i sakfrågan borde det gå att vara överens om att det juridiska hantverket i lagstiftning borde uppfylla i varje fall minimikrav på kvalitet.

Som det är just nu kastas tusentals ungdomar mellan hopp och förtvivlan var och varannan dag.

ARTIKELN HANDLAR OM