Jag vågar inte vara kåt, glad och tacksam

Ingefära – livsfarligt?

Aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig.

Aldrig.

Aldrig får man vara nöjd.

Det började någonstans i höjd med honungen.

Honung kommer från bin. Bin är magiska. Det skrivs böcker om bin, hur viktiga och speciella de är. Jag har till och med sett en film om bin och hur vi måste värna dem. Folk grät på slutet.

Honung är det gyllene serumet som håller ihop världen.

Så givetvis måste honung vara ett nyttigare sötningsmedel.

Om jag sänker ner en sked honung i mitt te så har jag inte bara sötat det, jag har givit det liv från naturen. Ett bakverk sötat med honung är inget bakverk, det är en sallad. Så tänkte jag nästan.

Och jag menar, ingen har någonsin gjort en film om sockerbetans själsliv.

Men plötsligt hette det att honung är lika onyttigt som socker. Att honung är socker.

En sked honung är inte naturen, det är en Snickers.

Sen kom champinjonerna.

VAD ÄR DET NU DÅ?

Svamparna är våra vänner i naturen.

Helst rostar jag dem i ugnen i olivolja och vitlök men ibland äter jag dem råa direkt ur påsen. Jag bryr mig inte ens om att tvätta dem, de där små jordresterna har väl aldrig skadat någon.

Men det skulle jag inte ha gjort, för nu kommer jag få svampcancer.

Tydligen innehåller champinjoner de misstänkt cancerogena ämnena fenylhydraziner.

Visst låter det gott?

Och nu, just som jag trodde att det var slut med nyttiga val som tack vare forskningen blir livsfarliga val, så kommer nästa käftsmäll.

Och den är rejäl.

Det är morgonstund och jag dricker mitt kaffe (som kan döda mig, men med rätt dosering lever jag längre än du) och lyssnar på P1.

Martin Bergö, professor i molekylär medicin vid Karolinska institutet, har forskat sig fram till att antioxidanter kan vara farliga.

Så, nu har jag hört allt, nu går jag och lägger mig och tittar i taket tills någon knackar på dörren och säger att jag ska passa mig för takcancer.

Bergö förklarar att höga intag av ingefära i shots eller råa morötter kan hjälpa oupptäckta cancertumörer att växa och sprida sig.

Jag säger inte att vi ska förbjuda forskning, vi kan väl bara bannlysa den typ av forskning som slår fast att nyttiga saker är farliga?

Jag vill lägga mina händer om Martin Bergös bildade ansikte och frustrerat vråla ”HUR FAN SKA JAG VARA SÅ ATT DU SKA BLI NÖJD?”

”Vad sägs om att pröva kåt, glad och tacksam?” svarar Martin kanske då.

Men jag tror att man får cancer av det också.

Nästa års Nobelsymposium kanske handlar om att kåta och glada människor lider brist på livsviktiga enzymer.

Jag är så trött.

Om ni vill mig något så hittar ni mig vid julbordet där jag tar ett långsamt farväl av den dödliga brysselkålen.

 


Svinkul: Lagom till jul kommer en glad nyhet till alla som älskar skinka och prinskorv plockad från någon annans kropp: human kvävning medelst kväveskum före slakt.

Svinjul: Nästa år: Nu kväver vi julgrisen med en skumtomte!

Följ ämnen i artikeln