Låt oss slippa ett nytt supervalår

…men i så fall är EU-valet viktigare än nyvalet

Vi kan, precis som 2014, stå inför ett nytt supervalår med två val. Då var det val till EU-parlamentet och till kommuner, landsting, regioner och riksdag.

Nu kan det, gud förbjude, först bli nyval till riksdagen, i så fall troligen i april. Därefter ett ordinarie val till EU-parlamentet den 26 maj.

Om jag tvingas rangordna de båda valen skulle jag säga att valet till EU-parlamentet är viktigare än det eventuella extravalet.

Främst för att riksdagspartierna visat att valresultatet inte spelar så stor roll. De har, hittills, inte lyckats förvalta väljarnas dom utan vimsat runt i pannkakan utan mål och plan.

Risken för att ett nytt riksdagsval skulle falla ut ungefär som höstens är dessutom överhängande. Det vill säga att de två blocken blir ungefär lika stora och att Sverigedemokraterna behåller sin vågmästarroll.

Så såg det ut efter valen 2010, 2014 och i år. För att bilden dramatiskt skulle ändras i ett extra val krävs att ett parti åker ur riksdagen. Skulle Miljöpartiet tvingas lämna blir Alliansen större än de rödgröna. Åker Liberalerna ut blir de rödgröna större och bildar sannolikt regering.

I valet till EU-parlamentet ser det radikalt annorlunda ut. Där har tre partigrupper bestämt under så lång tid som någon kan minnas, de konservativa i EPP, socialdemokraterna i partigruppen S&D och liberalerna i ALDE.

I dessa tre grupper sitter en majoritet av de svenska riksdagspartierna, M, KD, S, C och L, liksom Fi.

Den här ordningen utmanas nu av konservativa och nationalistiska partier i en lång rad medlemsländer, exempelvis Fidesz i Ungern och Lag och rättvisa i Polen.

Vad det handlar om är bland annat inställningen till själva EU och till Ryssland. Men också om andra värden som kanske inte ligger inom EU:s kompetensområde men som definitivt kan påverka debatten i en skrämmande riktning.

Det gäller exempelvis synen på den egna nationen. I både Polen och Ungern ges förhållandevis höga bidrag till familjer som föder många barn. Det egna folket, som inte alltid innefattar alla som bor i landet, ska växa. Idén känns igen.

Det gäller också synen på personer i andra länder. Fidesz räknar ättlingar till dem som bodde i Ungern innan landet fick sina nuvarande gränser som ungrare. Med det synsättet bor 16 procent av alla ungrare i Rumänien (och kan få snabbspår till ett ungerskt pass). Den idén känns också igen.

I EU-valet står större värden på spel än fördubblat rut-avdrag och sänkt värnskatt. Därför är det viktigt, viktigare än ett omval.


Fem saker att hålla koll på i veckan

  • Faktiskt första gången
    Angela Merkel håller alltid nyårstal men i morgon blir det första gången som enbart förbundskansler, inte som både kansler och CDU-ledare. Den 7 december efterträdde partisekreterare Annegret Kramp-Karrenbauer, även kallad AKK, Merkel som partiledare. Hon hade uppdraget i 18 år.

  • Ny ordförande i EU
    På nyåret tar Rumänien över som ordförande i EU:s ministerråd i ett halvår. Det ses med viss skepsis från övriga medlemmar eftersom landet anses vara korrupt och rättsosäkert. Finland har erbjudit sig att byta men premiärminister Viorica Dăncilă tackade nej.

  • 18 dagar kvar
    På fredag är det dags för den andra återrapporteringen till talmannen i den här omgången. Statsministerkandidaterna Löfven och Kristersson ska berätta för Andreas Norlén hur de ser på läget. Den 16 januari äger den tredje av fyra möjliga statsministeromröstningar rum.

  • En latinamerikansk Trump?
    På tisdag svärs Jair Bolsonaro in som president i Brasilien. Han anklagas för att vara manschauvinist, homofob, för att ha fällt rasistiska uttalanden och vara högerextrem. Han har också kallats för det värsta som kan hända klimatet av forskare. Ännu en Trump?

  • Ett litet udda jubileum
    Den internationella punktskriftsdagen firas på fredag med lite extra pompa eftersom det är 210 (!) år sedan Louis Braille föddes. I Sverige är det ingen rättighet att få ta del av skriftlig information i punktskrift för de uppskattningsvis 1 500 personer som läser den.


Veckans citat

”Vi kan inte hålla på med resultatlösa samtal längre”.
Andreas Norlén, talman, sätter deadline för regeringssamtalen till den 26 januari

Det här är Lena Mellin 00:25

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM