EU borde ställa ultimatum mot Putin-lag
Oavsett om han har ett finger med i spelet eller inte måste Vladimir Putin sitta och mysa när han betraktar hur Georgien tar stora kliv bort från EU.
Den ”ryska lagen” som är på väg att klubbas igenom mot folkliga protester är närmast en kopia av Putins egen mot ”utländska agenter”.
EU borde ställa ultimatum till Georgien; antas lagen är vägen mot medlemskap stängd.
Mycket av det vi ser utspela sig i den forna Sovjetrepubliken i dessa dagar påminner om dragkampen om Ukraina för tio år sedan mellan ryssvänliga grupper och en majoritet av befolkningen som vill närma sig EU och Nato.
Georgien är inte lika viktigt som Ukraina för Putins dröm om att återupprätta det ryska imperiet. Men tillräckligt viktig för att han redan en gång tagit till vapen för att förhindra Georgiens ”flykt” västerut.
Kraftiga gatuprotester, kravaller där polisen använt tårgas och vattenkanoner och slagsmål i parlamentet är scener som den senaste veckan utspelat sig i huvudstaden Tbilisi.
Oenigheten handlar om en ny lag som det styrande partiet Georgiens dröm vill driva igenom. Den kräver att organisationer som tar emot pengar från utlandet måste registrera sig som företrädare för utländska intressen.
Regeringen försökte driva igenom lagen redan 2022 men drog tillbaks den efter kraftiga folkliga protester.
Lagen är mer eller mindre en kopia av en rysk lag som antogs 2012 om registrering av utländska agenter och som sedan dess använts för att i stort sett utplåna opposition och civilsamhälle i Ryssland. Därför kallas den i folkmun för ”ryska lagen”
Nu fruktar många georgier att lagen ska användas på samma sätt i Georgien medan regeringen hävdar att det bara handlar om att ”visa transparens”.
Vägrar sanktioner
Det är svårt att bevisa att Putin och Ryssland utövat direkta påtryckningar mot Georgien för att införa lagen. Men oppositionen är övertygad om att det är precis vad som skett. Andra Moskva-trogna före detta Sovjetrepubliker som Kazakhstan och Kirgizistan har infört liknande lagstiftning.
Georgiens dröm grundades av, och styrs fortfarande i praktiken av, oligarken Bidzina Ivanishvili som tjänat sin förmögenhet i Ryssland.
Utåt säger sig partiet vara för ett närmande till EU men driver samtidigt landet i totalt motsatt riktning.
Georgien har fördömt Rysslands invasion av Ukraina men vägrar att införa några sanktioner mot Moskva. Man har också en mycket mer försonlig inställning till kriget och vill inte reta upp sin mäktige granne.
Den georgiska regeringens agerande är märkligt eftersom landet så sent som i december förra året fick status som kandidatland till EU.
Det är möjligt att partiet drivs av en rädsla för att stå näst på tur att invaderas av Ryssland om man är alltför tuff i sin kritik av Putin. Alla minns hur ryska stridsvagnar 2008 rullade in i Georgien och stannade bara en timme från huvudstaden. Ryssland annekterade två utbrytarområden, Sydossetien och Abschasien.
Lägga in veto
Det kan också vara så att oligarken Ivanishvili vill använda lagen för att stärka sin egen ställning och förhindra att oppositionen i framtiden kan ta makten. Han har också drivit igenom en lag som gör det skattefritt att ta hem stora förmögenheten från utlandet. Av en händelse har oligarken en stor del av sin egen förmögenhet placerad i väst.
Oavsett bevekelsegrunderna borde EU väldigt tydligt markera att införandet av den nya lagen inte är förenligt med att vara kandidatland till EU. Georgien måste välja.
Höga företrädare för EU:s ledning i Bryssel har uttalat sig kritiskt men än så länge inte ställt något ultimatum till landet.
Det börjar bli bråttom. Lagen har redan antagits av parlamentet och kommer att slutgiltigt klubbas igenom inom några veckor.
Hoppet står då till president Salome Zourabichvili som sagt att hon tänker lägga in sitt veto. Men det vetot kan övertrumfas av parlamentet.
Om lagen införs är det en stor framgång för Vladimir Putin. Det skulle i praktiken innebära att Georgiens väg mot EU och Nato blockeras för överskådlig tid och göra Georgien mer beroende av Ryssland.
Pest eller kolera
Förmodligen är det därför som EU:s företrädare ändå håller igen något i sina fördömanden. Man vill inte helt kapa banden med Georgien och på så sätt gynna Putin.
Det är en svår balansgång.
EU kan inte gärna släppa in länder som uppenbart inte uppfyller grundläggande demokratiska krav. Läxan med Ungern, Slovakien och tidigare Polen som efter att de gått med utvecklats i auktoritär riktning pekar på riskerna.
Samtidigt är man orolig för alternativet.
Länder som får nobben av EU hamnar ofta i klorna på Ryssland eller Kina, eller båda.
EU har att välja mellan pest eller kolera.