Mångkulturellt centrum ger en bisarr lektion i demokrati

En pappdocka föreställande en polis med solglasögon och armarna i kors, en hotfull pose, står i en utställningshall i Fittja. Känslan av att polisen vill allmänheten illa förstärks av den stora rubriken bakom dockan:
VÅLD I DEMOKRATINS NAMN!
Pappdockan står hos Mångkulturellt centrum, en kommunal stiftelse. Kulturminister Alice Bah Kuhnke skulle inviga en ny app mot rasism där, jag for ut för att lyssna men fastnade för pappdockan.
Bah Kuhnke kom förresten inte. Hon meddelade förhinder, hennes pressekreterare kan inte säga varför mer än att det dök upp ett "internt möte" som ministern var tvungen att prioritera.

Medan övriga gäster efter invigningen av appen drack bubbel och minglade tittade jag närmare på utställningen med den hotfulla polisdockan. Så problemet i Sverige är att poliser utövar våld mot oskyldiga människor i tid och otid? tänkte jag. Inte skjutningar och att polisen tappat greppet om en del förorter?
Om pappdockan var omöjlig att missförstå framstod texten på väggen bakom som desto mer kryptisk:
"De dominerande grupperna har ofta makten över de etablerade massmedierna och kulturinstitutionerna, och över det språk som används av och på de offentliga institutionerna. Dessa institutioner producerar hegemoniska diskurser om olika samhällsfenomen, som också formulerar normer om hur det ska se ut i samhället."
Jag blundade och föreställde mig grupper av skolungdomar som ska vallas här. Undrar vad de får ut av texten? Eller vad får invandrare med knackiga kunskaper i svenska ut av den? Eller infödda genomsnittliga svenskar för den delen.
Ett trivsamt surr steg från de bubbelsippande gästerna.

Jag anade chefen för Mångkulturellt centrum, Leif Magnusson, i vimlet. Jag hade hade ingen större lust att hälsa på honom och han hade nog ingen större lust att hälsa på mig. För ett år sedan skrev jag om en muralmålning som hyllade kriminella i Fittja. Den satt uppe med stöd av Mångkulturellt centrum "för att ge röst åt olika sorters historier" som Magnusson sa då.
Så blir verkligheten relativ, inte så att svart blir vitt utan snarare så att allt blir grått. Samma tankesätt återfanns i utställningen. En annan skylt antydde att just demokratier, av alla statsskick, är särskilt krigiska:
"Demokratier har historiskt sett ofta krigat med varandra. Antikens stadsstater befann sig ständigt i krig med varandra. Några krig mellan formellt demokratiska stater från senare år är krigen mellan Indien och Pakistan ... och konflikten mellan Ukraina och Ryssland (2014–)."
Så blir den ryska maffiastatens angrepp på grannlandet Ukraina ett krig mellan två demokratier!

Jag började misstänka varför Alice Bah Kuhnke fått förhinder. En minister vill knappast förknippas med detta nonsens. Om utställningen med den hotfulle polisen är representativ för den kommunala stiftelsen Mångkulturellt centrum tror jag att denna institution gör mer skada än nytta.
På vägen ut hälsade jag på Leif Magnusson. Vi utbytte på civiliserat vis artigheter och intetsägande synpunkter. Sedan lämnade jag lokalen.