Nuggets nyttigare än rimmat fläsk
All märkning av mat är inte bra för oss.
Ett minimikrav borde vara att vi kan begripa den.
Häromdagen lanserades de första klimatmärkta varorna på svenska marknaden.
Det är Krav och Svenskt Sigill som arbetat fram reglerna och två producenter, en tomatodlare och en mjölkproducent, har klarat kraven.
Men är en märkning bra om vi inte begriper reglerna? Eller blir det bara ännu ett sätt att göra maten obegriplig?
I en undersökning från Stockholms Universitet tyckte två tredjedelar av deltagarna att det är gräsligt jobbigt att handla mat.
Det blir ännu jobbigare om man ska förstå att för förvaringen av den klimatmärkta maten ska ”en plan upprättas för avveckling av syntetiska köldmedier”. ”Syntetiska köldmedier är HFC (flourkolväten), CFC (klorflourkarboner) och HCFC (klorflourkolväten) med ett GPW-värde på 1 000–10 000 eller ännu mer.”
Och vad är det nu för skillnad på den klimatmärkta och den miljömärkta maten?
I EU-parlamentet röstades tack och lov den föreslagna trafikljusmärkningen ner i går. Förespråkarna vill ”hjälpa” konsumenterna att välja mat utifrån ett godtyckligt hälsoperspektiv där mat med högt innehåll av salt, fett och socker rödmärks, de mitt emellan får gult ljus och de produkter som någon överkucku tycker är okej för oss att äta blir grönmärkt.
Det skulle exempelvis betyda att riktig saft skulle rödmärkas, lightläsk grönmärkas. Rapsoljan med 100 procent fett blir no-no medan ett vämjeligt lättmargarin med 40 procent fett får fritt fram. Rimmat fläsk får stoppljus och chicken nuggets företräde.
Verkar det rimligt?
All märkning är inte av godo. Obegripliga och godtyckliga märken gör oss bara än mer förvirrade.