Hipp, hipp, hurra - 100 år med kvinnlig rösträtt
Men festen solkas av regeringskaoset
I morgon firas att den svenska demokratin fyller hundra år. Den 17 december 1918 fattade riksdagen det principiella beslutet om att införa allmän och lika rösträtt. Alla vuxna, oavsett kön och inkomst skulle ha rätt att rösta i de allmänna valen.
Att Sverige blev en demokrati på riktigt högtidlighålls bland annat med en tillfällig allmän flaggdag. Fanorna kommer att vaja på offentliga byggnader, på bussar och på andra ställen i morgon. Men det är alltså, till skillnad från andra flaggdagar, en primör som endast kan avnjutas i år.
Att staten ur rösträttssynpunkt slutade särbehandla kvinnor och män och människor med olika inkomster är givetvis en stor dag, väl värd att fira. Tråkigt bara att det äger rum i skuggan av den värsta parlamentariska krisen på åtminstone den här sidan andra världskriget. Det solkar jubileet.
Kungen och kronprinsessan Victoria deltar i olika seminarier i riksdagshuset, varav ett med, den just nu ironiska, rubriken ”Ja, må den leva, demokratin uti hundrade år”. Talmannen medverkar i en flaggceremoni på Riksplan utanför riksdagen. Med mera, med mera.
Samtidigt har det gått 98, upprepar nittioåtta, dagar sedan valet och än finns ingen regering i sikte.
Demokratin, folkstyret, kan firas varje dag. Det är det bästa styrelsesättet mänskligheten hittills kommit på.
Men parallellt befinner sig alltså den svenska parlamentariska demokratin i kris. Partierna, i alla fall på riksplanet, lyckas inte leva upp till sin egen lägstanivå - att ta ansvar för landet.
Vart och ett av dem har bestämt sig för att åtminstone några av deras principer är omöjliga att bryta. Och därmed är det också omöjligt att bilda en regering.
Var det det suffragetterna, liberalerna och Socialdemokraterna hade i åtanke när de drev igenom det förra årtusendets största jämställdhetsreform? Jag tror inte det. De trodde sannolikt inte att allt skulle gå friktionsfritt. För det gör ingenting.
Men jag tror och hoppas att de var beredda att acceptera ett valresultat och förvalta väljarnas dom. Det gör tyvärr inte deras nutida arvtagare.
Sverige var sist i Norden med kvinnlig rösträtt. I tur och ordning kom följande länder före, Finland, Norge och Danmark.
I det första val som kvinnor hade rösträtt, det förrförra nyvalet 1921, var valdeltagandet 54,2 procent.
Fem kvinnor valdes in i andra kammaren. Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring. Undrar vad de hade tyckt om dagens kaos? En gissning är - illa.
Fem saker att hålla koll på i veckan
Jultalens tid
I dag håller Stefan Löfven jultal i Avesta. Tidigare har han bland annat hållit till på Stortorget i Gamla stan i Stockholm men det är passé, nu är det ”ute i landet” som gäller. På onsdag är det Strängnäsbon Ulf Kristerssons tur. Inga andra partiledare har anmält sig till talarlistan.
Glöm inte flaggan
För hundra år sedan fattade riksdagen det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt. Det firas i morgon, samma datum som beslutet fattades, med en tillfällig allmän flaggdag. Så glöm inte flaggan i morgon! Nyvalet 1921 var första gången kvinnor fick rösta.
Hundra dagar kvar
På torsdag kan man antingen gråta en skvätt eller fira med en lussebulle till teet. Då är det exakta hundra dagar kvar innan Storbritannien upphör att vara medlem i EU. De lämnar natten mellan den 29 och 30 mars. Vad Theresa May känner, bävan eller förtröstan, vet vi inget om.
Sista beslutet
Punkt för denna märkliga politiska höst sätts på fredag då riksdagen fattar de sista besluten om nästa års statsbudget. Vad som varit allra märkligast av alla märkligheter är faktiskt oförmågan att bilda regering i ett land där kompromisser och konsensus närmast är upphöjt till lag.
Fyller 75 år
Dagen före julafton fyller drottningen 75 år och det firas i dagarna tre. Tror vi i alla fall. På tisdag hålls ett seminarium om barnrättsfrågor. Dagen därpå är det mottagning på Slottet för det officiella Sverige. Och sedan får man väl förmoda att familjen firar vid ngt annat tillfälle.
Veckans citat
”Man kan inte styra landet på en servettskiss.”
Stefan Löfven, statsminister, recenserar M och KD:s budgetalternativ