USA, hjälp oss att bli av med kungen!
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-04-14
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Hej och välkomna till Sveriges första måndag i frihet. För i fredags avskaffade riksdagen adelns privilegier. Ingen röstade mot.
Riktigt vilka privilegier adeln hade kvar till och med fredag förmiddag vet nog bara den. Kanske hade den förtur i kön till dokusåporna. Kanske slapp den sopsortera. Kanske fick den rabatt om den skickade telegram. Alla de där titlarna blir ju dyra att skriva ut.
Hursomhelst. Nu är det slut på fjäsket. Frihet, jämlikhet, broderskap. Från och med i fredags, alltså.
Skulle ni råka se något så ovanligt som en polis på gatan i dag, beror det säkert på det. Risken för plundring, ni vet. I debatten påpekade en riksdagsman just likheten mellan Saddams fall och det beslut de själva skulle ta. Det handlade om ”fördemokratiska rester” ur ”historiens skräpkammare” som måste ”sorteras ut”. Även om riksdagsmannen försäkrade att han inte direkt önskade livet ur adeln.
Det var väl lite mesigt sagt, men ändå sympatiskt, tycker jag. Det är kanske inte nödvändigt att Clabbe af Geijerstam, Magnus Uggla och Povel Ramel får dörrarna inslagna av frihetsrusiga svenskar. Även om det vore begripligt.
Man måste få lätta på ångan när man äntligen kastat av sig förtryckets ok.
Fast det finns ju en del kvar att göra.
Jag säger bara medborgare Bernadotte. Han som kallar sig Carl XVI Gustaf.
Det pratades om honom i den där riksdagsdebatten. Det var också precis som i Irak.
Man förstod att de ville ta bort honom. Men de vågar inte. De fegar ur.
Väntar på tillfället – det där rätta – som aldrig kommer. Precis som i Irak.
En sån tur då att vi vet hur sånt där ska lösas. Marinkåren är numera svaret på allt. Amerika är en rejäl republik. Där kungafjäskas det inte. Och deras nya, spännande grej är just att befria folk. De är en förbränningsstation för allt bråte i historiens skräpkammare. En avfallskvarn för fördemokratiska rester.
Jag slår vad om att de där riksdagsmännen, särskilt de liberala, skulle rusa rakt ut i Kungsan och dra ned statyn av Kalle Dussin, om de bara fick lite hjälp. Och inte ens högvakten har något att sätta emot marinkåren.
Så skulle saken vara biff. Bort med kungen, bort med adeln och varför inte bort med flaggan, denna fördemokratiska trasa? Äh, bort med hela Sverige, förresten. Ljuva frihet! Vi kan samlas under stjärnbaneret. De behöver inte ens lägga till en stjärna, det bjussar vi på. Bara vi får leva utan fördemokratiska rester. I ett republikanskt, jämlikt, modernt samhälle, utan pinsam historia. Ett fritt samhälle. Om det så kräver amerikansk ockupation.
Om marinkåren kan komma den 4 juli har vi ett bra datum för en ny nationaldag också.