Partierna påstår bara att valet är viktigt
I själva verket satsar de jättelitet på Sveriges viktigaste val
De stora partierna talar med kluven tunga.
De påstår att EU-valet är superviktigt. Men mer i ord än i handling.
Varför ska väljarna göra en annan bedömning?
En av de stora frågorna i EU-valet är valdeltagandet. I EU har det minskat kontinuerligt från det första valet 1979, 63 procent, till det senaste för fyra år sedan, 42,6 procent.
I Sverige har utvecklingen inte varit riktigt lika dyster. I det första valet, 1995, deltog knappt 42 procent av väljarna. Sedan sjönk det i två val i rad för att börja öka i valet 2009. I förra valet slogs nytt svenskt rekord, 51,07 procent av väljarna utnyttjade sin rösträtt.
Hur många blir det i morgon? Ingen vet såklart. Men det man vet är att högt valdeltagande ger EU-parlamentet, EU:s enda folkvalda institution, högre legitimitet. Ju fler som röstar desto svårare är det att runda parlamentet.
Det blir helt enkelt svårare att bortse ifrån. Även då det bara uttalar en åsikt. När det gäller nya lagar har de alltid medbestämmanderätt, oavsett hur många som deltagit i valet.
De svenska partierna bär en stor del av ansvaret för valdeltagandet här hemma. Och i ord är det svårt att kritisera dem. Det finns knappast något parti som inte säger att de tycker att det där ett oviktigt val.
Men i praktiken ser det annorlunda ut. Särskilt de stora partierna säger en sak och gör något annat.
Socialdemokraterna gjorde nästan rent hus på sin valsedel inför valet. De har i dag fem ledamöter i parlamentet. Bara en av de fem som i dag toppar listan kandiderade också i det här, förra SSU-ordföranden Jytte Guteland.
Listan toppas av Heléne Fritzon som visserligen varit minister men som inte är bekant för den stora allmänheten och inte gjort sig känd för att vurma för EU-frågor.
Moderaterna, som i dag har tre platser i parlamentet, var ännu radikalare. De strök alla tre och ersatte dem med ett par av Anna Kinberg Batras närmaste medarbetare som hennes efterträdare, Ulf Kristersson, uppenbarligen ville exportera från Stockholm.
Det är förre partisekreteraren och rättspolitiske talespersonen Tomas Tobé och förra gruppledaren i riksdagen Jessica Polfjärd.
Rikspolitikens tredje största parti, Sverigedemokraterna, satsade på säkra kort. Både Peter Lundgren och Kristina Winberg har suttit i parlamentet i fem år. Nu har Winberg strukits för att hon är illojal med partiet, säger ledningen.
Men inte heller SD har satsat på någon hot shot-kandidat som kombinerar ett visst kändisskap med politisk tyngd.
I stället är det framför allt ett par mindre partier som storsatsat på sina kandidater för att nå framgång i valet - och förhoppningsvis öka sin andel av väljarkåren.
Miljöpartiet, som gjorde ett mycket bra va 2014 och fick hela fyra av de 20 svenska platserna.´, toppar med förra kulturministern Alice Bah Kuhnke som etta och förre tv-metrologen Pär Holmgen.
Det kan ha gjort susen. MP kommer av allt att döma göra ett sämre val än förra gången. Men ett bra mycket bättre än katastrofvalet till riksdagen i höstas.
Satsat har även Kristdemokraterna gjort som satt förra KDU-ordföranden och nuvarande kommunalrådet i Linköping, Sara Skyttedal på första plats. Hon har gjort sig mest känd för att korka upp champagnen när Decemberöverenskommelsen, DÖ, röstades ner av KD.
Men valet av henne tycks inte ha fallit väljarna på läppen. Opinionssiffrorna ligger blygsamt högre än resultatet i förra EU-valet.
Partierna satsar inte heller lika mycket på valaffischer, valstugor, på sin webb eller andra utåtriktade aktiviteter som i ett helsvenskt val.
De är kort sagt ganska ointresserade av Sveriges viktigaste val. Omkring 60 procent av alla lagar som riksdagen klubbar har sitt ursprung i EU - inte i regeringens idéverkstad. Ungefär likadant ser det ut i kommunerna.
EU-valet på 20 sekunder
- I Sverige är drygt 7,5 miljoner personer röstberättigade i EU-valet. I förra valet var valdeltagandet drygt 51 procent.
- Väljarna utser 20 ledamöter till EU-parlamentet som totalt har 751 ledamöter. Efter brexit blir de svenska ledamöterna 21 av sammanlagt 705.
- I dag sitter nio svenska partier i parlamentet och de är medlemmar i sammanlagt sex partigrupper.
- EU-parlamentet tar beslut om lagar och om EU:s budget. De måste vara eniga med medlemsländernas regeringar, ministerrådet, för att lagen eller budgeten ska klubbas.
- Förra valet till EU-parlamentet hölls 2014.
LENA MELLINS EU-SKOLA:
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.