Det är inte den vita medelklassen som drabbas av dessa tragedier

En kvinna förlorar livet efter att ha förvägrats kejsarsnitt, en mördad pojke anmäls försvunnen utan att polisen reagerar, en man dör av törst i häkte.

Det är knappast en slump att det inte är den vita medelklassen som har drabbats av dessa tragedier.

Hon vädjade, men läkarna lyssnade inte.

Aftonbladet berättar i dag om hur Rasha Mkhahel och hennes man med hjälp av tolk under tolv timmars komplicerad förlossning bönade och bad om operation och berättade att hennes första förlossning var svår och slutade med kejsarsnitt.

Till slut gav läkare med sig, men då var det för sent.

Den 33-åriga kvinnan hade förlorat för mycket blod. Först slutade njurarna att fungera. Sedan levern. En vecka senare stängdes respiratorn av.

Vad gick fel? Det återstår att se. Anmälan är gjord till Inspektionen för vård och omsorg. Universitetssjukhuset i Örebro har inlett en utredning.

Möjligen kommer ansvar att utkrävas. Möjligen kommer rutiner att ändras. Möjligen har inga fel begåtts.

Tragedier med gemensamma nämnare

Frågorna må vänta på svar, men rubrikerna ropar gång på gång på gång åt oss att lyssna.

De ber oss lyssna på berättelsen om tolvårige Mahmoud som försvann. Det tog egendomligt lång tid innan sökandet inleddes. Han hittades drunknad.

De ber oss lyssna på berättelsen om den 15-årige pojke som anmäldes försvunnen i Märsta. Polisen gjorde ingenting. En dryg vecka senare hittades han mördad.

De ber oss lyssna på berättelsen om Rami, som dog av uttorkning i en häktescell.

Tragedier som har gemensamma nämnare. De drabbade är människor med bakgrund i andra delar av världen och med måttliga eller obefintliga kunskaper i svenska.

Klasstillhörighet är av betydelse

Nej, jag försöker inte antyda att det handlar om strukturell rasism. En så allvarlig anklagelse mot sjukvård, polis och kriminalvård kräver ett betydligt mer gediget underlag än det jag har till mitt förfogande för att med hederlighet och trovärdighet kunna resas.

Och att hitta exempel där etniska svenskar har behandlats värdelöst av myndigheter är endast obetydligt svårare än att knyta skorna.

Möjligen är det dock så att dessa människor och deras anhöriga har möts av en nonchalans som inte hade drabbat dem om de tillhörde medelklassen.

För detta handlar inte nödvändigtvis endast om etnicitet. Jag tror att klasstillhörighet är av betydelse.

Bröderna som felaktigt anklagades för att ha dödat Kevin hade behandlats annorlunda av polisen om de vuxit upp på Strandvägen i Stockholm. Eller rättare sagt, deras föräldrar hade sett till att pojkarna haft en advokat vid sin sida och att deras rättigheter tillvaratogs.

Medelklassen har ordet i sin ägo, är van vid att göra sin röst hörd och har det självförtroende som krävs för att hävda sin rätt.

Och det är inte de med språket som drabbas om de politiska kraven på att spara småsmulor genom att försämra rätten till tolk blir verklighet.