Hets mot folkgrupp är inte vårt uppdrag

Med anledning av en kolumn jag skrev i somras, efter regeringens beslut att se över hur bland annat journalister och konstnärer ska skyddas från hat och hot, har jag fått en del mejl om vår svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftning. Till exempel har läsaren Lars en konkret fråga rörande en flera gånger dömd konstnär.

”Hur gick det för konstnären Dan Park? Han blev väl tystad med ett fängelsestraff trots yttrandefrihetslagen som alla ni skryter om?”, skriver han.

Jag svarar att vi i Sverige sedan 1766 har en grundlag som skyddar tryckfriheten. Den är omfattande och baseras på att det finns en utgivare, i Aftonbladets fall jag, som tar juridiskt ansvar för allt som publiceras på Aftonbladets samtliga plattformar. Tryckfriheten och yttrandefriheten omfattar tidningar, böcker, radio- och tv-sändningar samt vissa webbplatser.

Vi är alla fria att publicera vad vi vill på exempelvis sajter eller i en så kallad periodisk skrift som vi själva grundar – men då tar du också själv personligt ansvar för det du publicerar.

Om något brottsligt publiceras så är det utgivaren som kan åtalas och dömas.

En vanlig felaktig uppfattning är att yttrandefriheten är obegränsad, men det går inte att gömma sig bakom yttrandefriheten för att begå brott. Därför döms personer som Dan Park för hets mot folkgrupp när de passerar den lagliga gränsen för vad som får yttras. Det är bra och till och med viktigt att det är så, annars skulle vi snabbt få ett samhälle som åtminstone jag inte vill ha.

Sverige har alltså lagar mot bland annat hets mot folkgrupp, högförräderi och terrorism som står över yttrande- och tryckfriheten då brotten anses skada vårt öppna och fria samhälle och därmed demokratin.

Utöver lagstiftningen finns i Sverige ett självreglerande pressetiskt system med riktlinjer som vi ansvarstagande publicister ålagt oss att följa. Om du som privatperson anser dig illa behandlad i pressen, eller tycker att din sak inte förts fram på ett allsidigt och objektivt sätt, kan du anmäla oss. Saken kan prövas och vi kan bli fällda vilket förutom ett bötesbelopp även innebär att vi måste publicera utfallet och på så sätt visa att vi gjort publicistiskt fel. Aftonbladet har, kan nämnas, sedan 2014 inte fällts av pressens opinionsnämnd, PON, en enda gång.

Jag har själv aldrig ställts inför frågan att publicera något verk av den konstnär som Lars nämner i sitt mejl och jag finner det högst osannolikt att jag någonsin skulle välja att göra det.

Hets mot folkgrupp och medvetna lagbrott tillhör inte Aftonbladets uppdrag.
För det tar jag ansvar.