10 saker att glädjas åt

Publicerad 2019-08-11

Mycket verkar gå åt helvete just nu. Men inte allt. Här är tio saker att glädjas åt.

Rubrikerna den här sommaren har inte varit särskilt upplyftande. Överhängande vattenbrist i 17 länder. Globalt värmerekord i juli.

Grönlandsisen smälter som aldrig förr. Gigantiska skogsbränder i Arktis. Korallreven dör och fiskbestånden med dem. Djurarter försvinner i en takt som får forskarna att tala om en massdöd.

Gängkrig, återkommande skjutningar och sprängdåd i svenska städer. 12 procents ökning av antalet anmälda våldtäkter mot barn.

Lemlästade igelkottar. 30 anmälda bedrägeribrott – varje timme, året runt. Tre bilar sticks i brand – varje dygn. Internationella brottsnätverk som härjar i Sverige.

Kraftig ökning av åldringsbrotten. Platsbrist i vården. Trängsel i fängelserna. Akut bostadsbrist.

Hälften av kommunerna går med underskott. Blodbrist i hela landet. Akut polisbrist i hela landet. Svält och börsoro Minst en masskjutning om dagen i USA hittills i år. Svälten ökar i världen.

Börsoro på grund av det upptrappade handelskriget mellan USA och Kina. Den svenska kronan allt svagare. Tecken på en annalkande lågkonjunktur.

Men å andra sidan har människor i allmänhet och journalister i synnerhet en förmåga att fokusera på det negativa, det som psykologer brukar kalla ”negativ bias”. För det finns faktiskt en del positivt i nyhetsflödet också.

1. Skogsytan fördubblad
Costa Rica i Centralamerika har fördubblat sin skogsareal på 30 år. 1983 utgjorde skogen 26 procent av landets yta. Sedan dess har den andelen växt till hela 52 procent. Och det är ingen liten grej, med tanke på att det handlar om ett av de biologiskt rikaste områdena på planeten med hela 5 procent av världens arter.

Å andra sidan är Costa Rica bara obetydligt större än Jämtlands län. Landets yta motsvarar bara 6 promille av jättelandet Brasilien. Och där har skövlingen av Amazonas slagit rekord sedan Jair Bolsonaro tillträdde som president i vintras. Enbart under maj avverkades 739 kvadratkilometer regnskog.

2. Tigrarna blir fler
Tigrarna i Indien blir allt fler. På fyra år har stammen ökat med hela 33 procent, enligt indiska naturvårdsmyndigheter. Nya lagar och ett 20-tal tigerreservat ligger bakom ökningen. Men utvecklingen sker från en mycket låg nivå. I dagsläget finns ungefär 3 000 tigrar i landet och arten är fortfarande i allra högsta grad utrotningshotad, enligt den internationella naturvårdsunionen, IUCN.

En siberisk tiger. Arkivbild.

Tyvärr gäller detsamma var åttonde art på planeten, enligt en ny rapport från FN. Totalt handlar det om en miljon växter och djur som i snabb takt är på väg att försvinna. I dag dör arterna ut i en takt som är hundra gånger snabbare än under förindustriell tid. Faktum är att takten är minst lika snabb som vid den femte och senaste massdöden för 65 miljoner år sedan – den som slog ut dinosaurierna.

3. 350 miljoner nya träd
På en enda dag i slutet av juli planterades 350 miljoner nya träd i Etiopien. Målet är att plantera en miljard träd. Projektet är ett sätt att möta klimatförändringarna men innebär även en satsning på traditionellt skogsbruk.

Skogen är avgörande för koldioxidbalansen på planeten och en global storsatsning på att plantera fler träd skulle bidra till att bromsa klimatförändringarna.

Regnskogen i nationalparken Kakum, Ghana, där 300 olika fågelarter, unika aport och skogselefanter bor.

Tyvärr går den globala trenden åt fel håll. Enligt statistik från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har andelen skogsmark på planeten minskat från 31,6 procent 1990 till 30,6 procent år 2015.

4. Bilindustrin kör över Trump
De fyra biljättarna Ford, Volkswagen, Honda, och BMW har förbundit sig att följa Kaliforniens stenhårda utsläppskrav från år 2022. Det innebär att bränsleförbrukningen ska sänkas med 3,7 procent om året för att på så sätt minska koldioxidutsläppen. De fyra tillverkarna har 30 procent av den globala bilmarknaden.

Överenskommelsen innebär att de ignorerar president Donald Trumps planer på att lätta på utsläppskraven och upphäva de stränga avgaskrav som infördes under Barack Obamas tid i Vita huset.

5. Tillverkar batteri – av papper
Forskare vid Uppsala universitet har uppfunnit ett batteri av papper. Batteriet är helt tillverkat av förnyelsebara material – trämassa – och är därför betydligt miljövänligare än dagens batteriteknik. Det behövs. Efterfrågan på batterier väntas öka med över 1 400 procent fram till 2030, enligt en prognos från finansnyhetstjänsten Bloomberg.

Det är i första hand omställning till en huvudsakligen eldriven fordonsflotta som väntas driva efterfrågan. De batterier som används i dagens bilar och telefoner innehåller bland annat mineralen kobolt. Utvinningen sker huvudsakligen i gruvor i Kongo-Kinshasa i Centralafrika där barnarbete förekommer i stor omfattning.

6. Grön el slår rekord
Installationen av solceller i världen är på väg att slå rekord i år. Enligt statistik från Irena, det internationella organet för förnyelsebar energi, står de förnyelsebara energislagen nu för en tredjedel av världens energiproduktion.

Fabrik med fasad av solceller.

Samtidigt ökar utsläppen från värdens kolkraftverk, som nu står för 30 procent av utsläppen av koldioxid, enligt det internationella energiorganet IEA. Ökningen innebär att de sammanlagda utsläppen av koldioxid fortsätter att öka.

7. Två länder till fria från malaria
Argentina och Algeriet är numera helt malariafria. De senaste smittfallen inträffade 2010 respektive 2013 och de bägge länderna förklarades nyligen som officiellt malariafria av världshälsoorganisationen WHO.

Men den övergripande trenden går i motsatt riktning. Enligt Världshälsoorganisationen WHO ökar nämligen antalet smittfall i 13 länder. Totalt smittades 219 miljoner människor förra året, jämfört med 217 året dessförinnan. Och nu varnar experter för en ny multiresistent variant som sprids i Sydostasien.

Enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet är hela 80 procent av malariaparasiterna i nordöstra Thailand och Vietnam resistenta mot de vanligaste läkemedlen.

8. Färre platspåsar utmed kusterna
Allt fler länder förbjuder eller begränsar användningen av plastpåsar i haven. Och det märks i naturen. Europas havsmiljö har övervakats noga i decennier och de senaste åren har forskarna noterat en tydlig minskning av antalet plastpåsar på den kustnära havsbotten, enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science of the total environment.

Å andra sidan har forskarna sett en tydlig ökning av övergivna nät och linor i samma vatten. Att färre europeiska plastpåsar hamnar i naturen innebär dock inte att platskrisen i haven är över. Tvärtom. Globalt syns inga tecken på en minskning. Varje år hamnar uppskattningsvis åtta miljoner ton platsskräp i haven.

Forskarna har noterat en tydlig minskning av antalet plastpåsar på den kustnära havsbotten.

Och där blir den kvar i decennier eller till och med århundraden. Plasten nöts ner och sönderfaller till allt mindre bitar. Den så kallade mikroplasten hamnar till slut i smådjurens magar – och fortsätter därefter vidare upp i näringskedjan i allt högre koncentration. 

9. Nytt vaccin mot fruktade sjukdomar
Forskare är på god väg att ta fram ett vaccin mot det fruktade zikaviruset, en tropisk sjukdom som sprids med myggor och som kan orsaka svåra fosterskador. I kliniska tester har 90 procent av de vaccinerade utvecklat motståndskraft mot viruset, enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Även mot dödliga blödarfebern ebola är ett vaccin på gång. Det vaccin som under året har testats i det ebolahärjade Kongo-Kinshasa har visat sig ge ett 97-procentigt skydd, enligt en rapport från Världshälsoorganisationen WHO. I skuggan av den pågående ebolaepidemin i Kongo-Kinshasa har landet även drabbats en omfattande mässlingepidemi som enligt WHO hittills skördat 2 600 liv – vilket är 700 fler än i ebolautbrottet.

Forskare är på god väg att ta fram ett vaccin mot det fruktade zikaviruset. Även mot dödliga blödarfebern ebola är ett vaccin på gång.

I ett land där nästan ingen vaccinerats mot mässlingen har smittan fått enorm spridning. För att stoppa smittan och förhindra nya utbrott har myndigheterna nu initierat en omfattande massvaccinering.

10. Fattigdomen minskar
Antalet människor som lever i extrem fattigdom minskar stadigt, enligt Världsbanken. Siffran har minskat från 1,9 miljarder människor för 30 år sedan till knappt 600 miljoner förra året. Med extrem fattigdom menas i de här sammanhangen att man lever på mindre än 1,90 dollar – ungefär 18 kronor – per dag.

Antalet människor som lever i extrem fattigdom minskar stadigt.

Samtidigt ökar klyftorna snabbt. Den rikaste procenten i världen äger i dag 45 procent av tillgångarna, enligt rapporten Global Wealth Book 2018 från den schweiziska storbanken Credit Suisse. Sverige är ett av de länder där klyftorna ökat allra snabbast. På 1980-talet tjänade en vd på ett svenskt storföretag lika mycket som nio industriarbetare. I dag får de 59 arbetarlöner. Men den växande klyftan i Sverige beror inte bara på skenande löner i näringslivets toppskikt.

Snabbt växande kapitalinkomster bidrar till att öka klyftorna. Enligt arbetsgivarverket har den genomsnittliga reallöneutvecklingen varit 2 procent om året 1998–2018. Som jämförelse kan nämnas att Stockholmsbörsen i genomsnitt gett 8 procents årlig avkastning under 2000–2017.