Därför firar vi Valborgsmässoafton

Uppdaterad 2019-04-29 | Publicerad 2010-04-30

Högtiden som markerade skillanden mellan liv och död

Vi lägger ris i en hög och tänder på, män i vita mössor sjunger om vinter som rasat.

På aprilhimlen exploderar fyrverkerier och någon säljer korv från ett stånd.

Det är Valborgmässoafton och du vet att du firar – men kanske inte varför .

Aftonbladet kartlägger högtiden som våra förfäder längtade hela vintern efter.

Glöm julafton och nyår. Förr var Valborgsmässoafton den viktigaste högtiden för oss svenskar.

Den markerade skiljelinjen mellan ljus och mörker. Mellan svält och mättnad, liv och död.

– Den farligaste tiden på året för människan var under många sekel månaderna februari och mars och en bit in på april. Om matförråden hade börjat sina och djuren magra av så var det då. Att fira att ljuset kom var därför något stort, säger Owe Ronström, professor i etnologi vid Högskolan på Gotland.

Bära grönt

Han säger att människan alltid haft ett stort behov av gränser.

– Vi klarar inte av att bara leva i flöden. Vi måste dela in världen i regioner och gränser, dagar i timmar och år i månader. Men viktigast av allt är övergången mellan kallt till varmt. Valborg övergår ju till första maj och maj är knutet till den fornnordiska gudagestalten Maja. Maja är i sin tur ett verb som betyder att bära grönt.

Att man valde och väljer att fira övergången till maj med just eld är inte så konstigt. En vanlig myt gör gällande att det handlar om häxor och magi, att man tände eldar för att skrämma bort ont.

Läs om Valborg och varför vi firar det här!

Hednisk tradition

Enligt Ronström handlar det snarare om mental rening.

– Eldar har länge förekommit i Sverige runt påsken och även valborgsmässoeldar kan man spåra lång tid tillbaka. Det handlar om att man vill bränna spåren av det gamla och bereda vägen för det nya.

En del menar att Valborgsmässoafton är en hednisk tradition som går att datera bak till 700-talet men för det finns inga belägg. De tidigaste dokumenterade spåren av högtiden går att hitta först på 1600-talet.

Valborg i Iran

Samma århundrade kan man hitta dokument över de första studentsångarna.

– Det var unga jäknar i Skara och Åbo som sjöng för pengar. Nästa samband mellan studentsång och Valborgsmässoafton hittar man i Uppsala under tidigt 1800-tal, säger Owe Ronström.

Valborgsmässoafton firas även i Finland och Tyskland. En liknande högtid firas även i Lettland, Estland, Iran och Afghanistan.

Där, liksom här, är det viktiga att man hälsar våren tillsammans med familj och vänner, ofta klädd i finkläder och med mat och dryck.

Bränna skit

Men så till 10 000-kronors frågan: Varför fortsätter vi att fira valborg 2010 trots att vi till skillnad från våra förfäder inte har några sinande matförråd att oroa oss för?

– Vi gör det för att vi alltid gjort det, för att alla andra gör det och för att det är kul. Tänk dig varje skäl som en tunn tråd i ett rep. Valborg är ett skäl, korven i korvståndet ett annat och brasan ett tredje. Varje tråd är så tunn att den ensam inte räcker men tillsammans blir de ett starkt rep, starkt nog att inte gå av.

– Och så är det ju alltid skönt att kunna elda upp lite skit, säger Owe Ronström.

Årets festhelg är
här
En hednings
valborg

Följ ämnen i artikeln