Förslag: Byt elevens val mot fler ämnestimmar

Skolan behöver fler timmar för att hinna ge eleverna alla nödvändiga kunskaper, anser flera organisationer.

Hur det ska gå till? Trimma lärarnas arbetstid och slopa ämnet elevens val, lyder ett par förslag.

I september publicerade Skolverket sina förslag på uppdaterade kursplaner för grundskolan. Syftet var att öka betoningen på faktakunskaper och rensa kunskapsmålen från detaljer. Men Skolverket lyfte också bort en del innehåll. Exempelvis ströks antikens historia i grundskolan.

– Eleverna ska verkligen inte lära sig mindre. Men det måste finnas en överensstämmelse mellan timmar och innehåll, sade Anna Westerholm, chef för myndighetens läroplansavdelning, då.

Antiken tillbaka

Det tog hus i helsike. Historiker, författare och kulturskribenter undrade vad som tagit åt Skolverket och det stormade så mycket att myndigheten snart backade och lovade antiken åter. Fast Skolverket underströk samtidigt att grundproblemet kvarstår, de timmar grundskolan har till förfogande räcker inte till allt den ska lära ut. Och Skolverket kan inte ändra timplanen – det initiativet måste komma från regeringen.

Efter antiken har debattörer också svingat nationalsången, bibeln och psalmer som exempel på viktiga kunskaper Skolverket försöker städa undan, något myndigheten bestämt tillbakavisat.

Många synpunkter

Samtidigt som den offentliga debatten pågått har Skolverket fått in en ansenlig mängd synpunkter från myndigheter, fack och organisationer. Flera av de remissvar TT tagit del av tar upp grundproblemet, det vill säga underskottet på undervisningstid i förhållande till allt skolan förväntas lära ut.

Lärarnas Riksförbund för därför fram idén att slopa ämnet elevens val och fördela timmarna på de behövande skolämnena i stället.

– Elevens val är timmar som används väldigt olika runt om i landet och alldeles för ofta ger de eleverna för lite, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Mer undervisning

Svenskt Näringsliv ser det som rimligt att undervisningstiden ökar och skriver: "Svenska lärare jobbar jämförelsevis ganska mycket, men en relativt liten del av deras arbetstid går till undervisning. Därför bör det finnas utrymme att öka elevernas undervisningstid."

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ser däremot inga möjligheter att öka innehållet i skolans uppdrag. Det finns det varken lärare eller pengar till, enligt SKL som tycker att Skolverket lyckats göra kursplanerna rakare och tydligare. Tydliga kursplaner är av yttersta vikt då bristen på behöriga lärare sannolikt kommer att öka, skriver SKL.

Även Friskolornas Riksförbund välkomnar kursplaneförslagen i stort, men ser det som orimligt att inte samtidigt diskutera en omfördelning av timplanen och "eventuellt också diskutera vissa ämnens plats i svensk utbildning". Förbundet tar som exempel att Skolverket plockat bort studie- och yrkesvägledning från samhällskunskap, trots att Skolinspektionen betonat vikten av sådan vägledning.

Tusentals åsikter

Utöver de cirka 80 remissvaren ska Skolverket sammanställa mer än 3 000 enkätsvar från lärare och vissa tillfrågade experter och organisationer innan ett slutligt förslag lämnas till regeringen i december. Utbildningsminister Anna Ekström har sagt att hon vill återkomma när förslaget ligger på hennes bord. Om det innebär att grundskolans timplan också får en översyn återstår att se. Det är ett önskemål från Liberalerna, men Anna Ekström har tidigare sagt att det är en fråga hon vill hantera "i ett annat sammanhang".