Kan EU enas om flyktingpolitiken?

Wiktor Nummelin/TT

Simon Uggla/TT

Publicerad 2023-03-28

Migranter och flyktingar till havs utanför Libyen i januari. Arkivbild.

Ordning och reda för asyl och migration? Eller ett cementerande av det allra sämsta? Åsikterna går isär när EU-parlamentet nu ska enas om sin syn på framtida flyktingpolitik.

Nedräkningen är i gång i jakten på att få EU att enas om en gemensam asyl- och migrationspolitik.

Om exakt ett år – senast under det första kvartalet 2024 – har medlemsländerna och EU-parlamentet lovat att vara överens om den pakt som inrikeskommissionärerna Ylva Johansson och Margaritis Schinas lade fram i september 2020. Målet är att fastslå nya regler kring allt från mottagning vid gränsen till hemsändande av migranter för att undvika situationer som under flyktingkrisens värsta dagar 2015, med katastrofer till havs och stängda gränser mellan EU-länder på land.

Ett stort steg tas när EU-parlamentets ansvariga utskott Libe – för medborgerliga fri- och rättigheter – i eftermiddag röstar om en lång rad formuleringar och detaljer i fyra tunga delar av pakten.

Inget tvång?

Svenske ledamoten Tomas Tobé (M) har varit ansvarig för parlamentets hantering av en delarna. Nu hoppas han få tillräckligt med röster för de kompromisser som han har arbetat fram.

”Förhandlingar handlar alltid om att ge och ta, men jag är nöjd. Det är balanserade förslag som ligger på bordet, som kommer bidra till en mer långsiktig och fungerande migrationspolitik”, hälsar Tobé i en intervju via mejl, eftersom han för tillfället tappat rösten.

I flera år har ett flertal EU-länder, med Ungern i spetsen, sagt rakt ut nej till att tvingas ta emot personer som anlänt till andra länder, som avlastning. Tobé räknar nu med att även EU-parlamentet överger tanken på den typen av ”tvingande omfördelning”.

”Det är ett viktigt skifte som ökar möjligheterna för att EU ska kunna enas. För mig har det också varit centralt att säkra en rabatt i mottagandet för länder med historiskt hög invandring”, skriver han till TT.

Bred kompromiss

Det som parlamentet kan enas om ska förhandlas vidare i sommar och höst med det som EU-ländernas regeringar parallellt försöker bli överens om, under ledning av Sveriges ordförandeskap i ministerrådet.

För att ha en chans att bli verklighet krävs sannolikt breda kompromisser mellan framför allt de de tre största partigrupperna i EU-parlamentet: kristdemokratiskt konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE.

– Jag hoppas att man hittar en kompromiss som involverar de här tre stora grupperna, så att vi inte får majoriteter som går ut mot kanterna. Då blir det svårare, tror jag, att hitta en hållbar lösning, säger inrikeskommissionär Ylva Johansson, på plats i Stockholm för ett möte om organiserad brottslighet.

”Allra sämsta”

Just bland ytterkanterna, både till höger och vänster, finns också det största motståndet mot förslagen.

Svenska ledamoten Malin Björk (V) är inte alls nöjd – särskilt när de gäller vilka regler som föreslås för hur asylsökande och migranter ska tas emot.

– Det kommer att cementera det allra sämsta med den existerande situationen. Om man tycker att det funkar som det ska på de grekiska öarna, då har man antagligen inte satt sin fot där – och då kan man trycka ja på det här, säger Björk till TT.

Tomas Tobé tycker annorlunda.

”EU har hittills inte förmått hantera invandringsfrågan på ett trovärdigt sätt, jag tror att vi är på väg bort från det. Det finns nya förutsättningar för genombrott och för att få på plats en politik som bygger på mer ordning och reda”, skriver Tobé.