Examensprov kan bli verktyg mot glädjebetyg

Om några år kanske elever behöver skriva ett särskilt examensprov, som ett led i att få ett rättvist betyg. Det är i alla fall ett av flera verktyg mot glädjebetyg som regeringen nu låter utreda.

Kritik mot alltför generös och orättvis betygssättning har kommit ofta och under lång tid. Därför ger regeringen nu nationalekonomen Magnus Henrekson i uppdrag att föreslå hur glädjebetygen ska motverkas, vilket SVT Nyheter var först att rapportera om.

Det kan handla om att låta resultaten på de nationella proven väga tyngre än i dag och/eller att införa examensprov, enligt direktivet. Men skolminister Lotta Edholm (L) vill inte gå in på hur ett sådant examensprov skulle kunna utformas eller vilken tyngd det skulle ha.

– Det finns inga tankar om hur det eventuellt ska utformas, utan det får utredaren återkomma till om han tycker att det är en god idé, säger hon till TT men tillägger att ett eventuellt examensprov inte ska ersätta de nationella proven.

Press på lärarna

De nationella proven ska fungera som en måttstock för landets alla skolor, men det har gång på gång visat sig att betygen ändå glider iväg i förhållande till vad eleverna presterade på proven. Därför skulle det kunna bli aktuellt att ha stramare tyglar vad gäller hur mycket provbetyg och ämnes-/kursbetyg får skilja sig åt.

Dessutom är det många ämnen som inte har nationella prov, och hur glädjebetyg ska bromsas då är också något utredaren får borra i.

– Jag utesluter inte att det kan bli nationella prov i fler ämnen, säger Lotta Edholm.

Det skulle i så fall innebära mer arbete för lärarna. Men Lotta Edholm tror att annat stressar mer.

– Jag tror att den svenska lärarkåren just nu går i taket för att de känner en stor press att sätta högre betyg än vad eleverna egentligen förtjänar. Många lärare jag träffar påpekar att det är en väldigt press, inte minst från föräldrar.

Hot om skolbyte

TT: Varför har det blivit så?

– Det finns allmänt en mindre tillit i samhället till auktoriteter. Mängder av yrkeskårer, och inte bara lärare, råkar ut för det. Sedan tror jag att det beror på att man kan välja skola, och därmed hota med att byta skola. Men det är viktigt att vi som politiker säger att det inte är okej att föräldrar försöker påverka betygssättningen, att vi ger stöd till skolledningar som ser till att betygen är korrekta. Man ska också komma ihåg att de orättvisa betygen finns inte bara i friskolor, även om problemen är större där.

TT: Du har inte funderat på ett återinförande av det relativa betygssystemet (där en viss andel elever skulle ha ett visst betyg enligt en normalfördelningskurva)?

– Den här betygsutredningen är inom ramen för dagens betygssystem. Men man ska inte utesluta att man på sikt gör något ännu mer omfattande åt betygssystemet, men det vågar jag inte säga något om i dag, säger Lotta Edholm.

Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2025.