Nytt Rosornas krig – interna S-krav på radikal sväng om ekonomiska politiken
Uppdaterad 2023-09-11 | Publicerad 2023-09-10
Socialdemokraterna tar fram en ny politisk plattform som ska leda partiet till valseger 2026.
Nu mullrar det i arbetarrörelsens led om att S måste ompröva sin ekonomiska politik och lämna den linje som Magdalena Andersson fört som både finansminister och statsminister.
Men höga opinionssiffror kan göra att S håller tillbaka de rejäla omtag som delar av partiet kräver.
– Jag önskar att vi kan omdefiniera vad som är ansvarsfull ekonomisk politik, säger LO-toppen Laura Hartman.
Den 20 september lägger finansminister Elisabeth Svantesson (M) fram sin statsbudget för nästa år.
Kort därefter kommer oppositionspartierna att svara med sina respektive skuggbudgetar.
Då är det dags för oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) att bekänna färg.
Vill hon rulla tillbaka de skattesänkningar som partiet varit så kritiska emot? Hur stora investeringar vill hon ge till välfärden? Och hur ska det finansieras? Ska skatter höjas eller nya skatter införas?
Samtidigt som S nu förbereder en bredsida mot regeringen, mullrar ett uppror inom arbetarrörelsen som har som mål att göra upp med den ekonomiska politik som Magdalena Andersson förkroppsligar.
”Långt ifrån 90-talet”
Det är en strid som kan bli ett nytt rosornas krig lagom till att partiet samlas till partikongress 2025.
En flank utgår från LO-borgen i Stockholm. Med plats i S absoluta topp, det verkställande utskottet, har LO en stark röst i partiet – om partiledaren vill lyssna.
Laura Hartman, chefsekonom på LO, huserar i ett av borgens arbetsrum med generös takhöjd och ljusinsläpp som mättar D-vitaminbehov under alla årets månader.
På Barnhusgatan nedanför hennes fönster jäktar några av de 1,4 miljoner löntagare som LO representerar.
– Jag önskar att vi kan omdefiniera vad som är ansvarsfull ekonomisk politik. I dag ses det som ansvarsfullt att hålla i plånboken och det finns en skräck om att vi ska komma tillbaka till situationen på 90-talet och riskera att haverera ekonomin. Vi är väldigt, väldigt långt ifrån det i dagsläget, säger hon.
Laura Hartman vill att partiet nu gör upp med den ekonomiska politik som formats av 90-talets djupa ekonomiska kris.
– Det är inte ansvarsfullt att gömma sig bakom inflation, låg statsskuld och ramverk. Det anses vara bättre att vara för snål än att vara lite för spendersam, men det menar vi är fel sätt att se på hur samhället ska byggas.
”Gör oss rikare på sikt”
Enligt Laura Hartman krävs bara i år 30 miljarder till välfärden för att hålla acceptabel standard. Utöver det ser hon liknande mångmiljardbehov inom försvar, rättsväsende, bostäder, infrastruktur och ytterligare pengar till yrkesutbildningar.
Allt för att kunna uppfylla målet om full sysselsättning.
Det är kostnader som kräver höjda skatter på kapital och förmögenheter, men framför allt att staten upptar lån, enligt LO-toppen.
Laura Hartman vill se en översyn av ramverket, med beräkningar på vad en rimlig skuld är.
– Det är inte orimligt att en sådan översyn landar på ett skuldmål på upp till mellan 50 och 60 procent. Det kan jämföras med dagens nivå på omkring 35 procent.
– Ibland måste man låna för att betala för investeringar som gör oss rikare på sikt, till exempel för att klara de investeringar som klimatomställningen kräver. Då kan det vara mer ansvarsfullt att öka statsskulden än att sänka den.
Socialdemokraternas linje just nu är att hålla fast vid en stram budgetprocess, men att överskottsmålet – som förenklat innebär att staten ska ha lite högre inkomster än utgifter övertid – ska gå över till ett balansmål. Det skulle frigöra omkring 20 miljarder kronor om året.
Men ett balansmål kommer inte att räcka, anser Laura Hartman.
– Jag tycker att det är lite tamt från alla håll och det finns inte oändligt med tid för att kunna visa vad man vill. Man måste sätta hårdare press på regeringen men också våga göra större satsningar. Man måste visa vad man vill.
Internt tryck från mäktiga distrikt
Just nu säger en absolut majoritet av riksdagens partier att man i första hand ska bekämpa den höga inflationen. Receptet stavas stram finanspolitik.
Det är dock en ordination som Laura Hartman inte skriver under på.
Som exempel pekar hon på Tyskland, som har gett stöd till hushåll och företag under energikrisen för motsvarande omkring sju procent av landets BNP – utan att inflationen stigit nämnvärt mer än i Sverige.
– Att argumentera för att en åtstramande finanspolitik behövs håller inte riktigt. Risken är liten för att fler undersköterskor, lärare i skolan eller direkta stöd till hushåll och företag skulle ha en inflationsdrivande effekt.
När dagens ramverk för statsbudgeten togs fram var Sverige ärrat av kris. 90-talet hade tagit sin törn och S gjorde nedskärningar i vård, skola och omsorg.
Det är ur den tiden Magdalena Andersson är sprungen.
När hon klev uppåt i partiet för att bli finansminister 2014 höll hon hårt i plånboken och såg till att statsskulden betades av – trots att högkonjunkturen kokade.
På partikongressen i Göteborg 2021 fanns ett internt tryck från de mäktiga distrikten Skåne, Stockholms stad och Göteborg om att partiet måste arbeta för stora, lånefinansierade investeringar.
Lägg därtill krav på återinförd fastighetsskatt, gåvo- och arvsskatt samt kraftigt höjda kapitalskatter.
”En jävla ankdamm”
Så blev det inte. Den nyvalda partiledaren Magdalena Andersson fick som hon ville.
Ett tiotal meter från Laura Hartmans arbetsrum ligger biblioteket. Här sitter ekonomen Torbjörn Hållö i en röd fåtölj med bred rygg.
Han är bekymrad, till och med upprörd, över sakernas tillstånd.
– Det fanns mycket goda skäl till att införa regelverket på 90-talet. När omvärlden tittade på Sverige på 90-talet så var man orolig för svenska offentliga finanser, när omvärlden tittar på Sverige i dag är man orolig för helt andra saker, säger han.
– Handgranater på gatan, gängkriminalitet, tågen går inte, under pandemin dog folk som flugor på äldreboenden på grund av underfinansiering. Sverige fungerar inte och vi måste göra allt vi kan för att lösa dagens problem.
Liksom kollegan Laura Hartman anser Torbjörn Hållö att det är dags för svenska politiker att ta nya grepp när det kommer till statsfinanserna. Och det kan göras redan nu.
– Sverige är en jävla ankdamm. Andra länder, som inte kan sägas vara extrema – däribland Tyskland och Frankrike, gör mer än Sverige. Trots inflationen.
Till saken hör att det går bra för Socialdemokraterna i opinionen. Sedan valet har stödet för partiet stigit med omkring sex procentenheter till 36 procent.
Damberg känner ingen stress
Därmed är partiledningen mindre angelägen om att göra stora utspel som ritar om spelplanen och som kan riskera att den starka uppgång partiet ser går i stöpet.
Men om inte S tar initiativet och går fram med ett omfattande investeringsprogram, finns stor risk att någon annan bygger ett stort politiskt projekt kring en ny ekonomisk politik – varnar Torbjörn Hållö.
– Plötsligt har du en blå regering som vänder på kuttingen och gör det som förväntas av en röd regering.
Men S ekonomiskpolitiske talesperson, Mikael Damberg, känner ingen stress över att det ska hända.
– Det är så långt ifrån verkligheten just nu som man kan vara. Regeringen har inte några projekt, gör ingenting. När borgerliga partier tidigare har presenterat stora projekt, som till exempel nya stambanor, så har man backat från dem. Nu tvekar man kring investeringar i energisystemet. Så vi är inte där nu.
För snart ett år sedan fick han lämna finansdepartementet för ett nyrenoverat arbetsrum i ledamotshuset i riksdagen. Nu är Mikael Damberg och partiet i opposition, men den ekonomiska politiken ligger fast.
Det har retat upp ungdomsförbundet, SSU, som nyligen hotade med att dra tillbaka stödet för Mikael Damberg om partiet inte går fram med en mer offensiv ekonomisk politik.
”Inga gratisluncher”
Men ordning och reda är fortsatt ledorden, som inte innefattar statliga lån för drömprojekt som snabbtåg och moderna miljonprogram för bostäder.
De reformer som kommer ur S mylla ska täckas av intäkter.
– Politik måste ta ansvar för utgifter. Den dagen du släpper på det och börjar tala om underskott, då finns det inga gränser. Då är man på ett sluttande plan och då blir det till slut stora besparingspaket för att pengarna är slut. Då är det undersköterskorna och barnen i skolan som får betala. Det var vi med om under 90-talet.
Går det att finansiera alla de stora investeringar som krävs? Vi pratar om infrastruktur, bostäder, klimatomställningen, försvar, rättsväsende?
– Som före detta finansminister är jag noga med att det inte finns några gratisluncher. Allt du tar på dig i ökade kostnader kommer någon gång behöva betalas. Om du vill använda utrymmet i framtiden, då måste du kanske göra avkall i dag. Det är också viktigt att förstå att om vi behöver mer utgifter, så behöver vi också skatteintäkter.
S-föreningen Reformisterna har under lång tid propagerat för att partiet ska gå över till en ekonomisk politik som tillåter omfattande lånefinansierade investeringar.
– Investeringsbehoven är så pass stora att det inte är rimligt att finansiera det med årets skatteintäkter. Det är mycket smartare och rättvisare att kommande generationer får vara med och ta ansvar för den omställning som man själv ska komma i åtnjutande av, säger ordföranden Markus Kallifatides, som sedan valet sitter i riksdagen.
Hoppas få inflytande
Reformisterna pekar särskilt på klimatinvesteringar som ett prioriterat område för att belåna staten.
– Skulle man genomföra Reformisternas samlade reformprogram så skulle man plana ut på en skuld på 40-50 procent av BNP. Det vill säga bland de allra lägsta i världen, Europa och långt ifrån de mycket konservativa principerna inom EU.
Under kongressen i Göteborg 2021 skadesköts föreningen när partiledningen såg till att få igenom en stadgeändring om medlemskap som innebar att Reformisterna förlorade en stor del av sin makt.
Reformisternas representanter har inte heller fått någon plats i det framtidsbygge som lanserades av Magdalena Andersson och partisekreterare Tobias Baudin efter valet, som ska ta fram ny politik på en rad områden.
Enligt Markus Kallifatides står dock föreningen, som fortsatt är den största i partiet, i tät kontakt med arbetsgrupperna. Därmed hoppas Reformisterna få inflytande i arbetet som ska ligga till grund för partiets framtid.
En framtid som klubbas på kongressen 2025.
– Det finns en väldigt bred samsyn inom vår rörelse att välfärden och klimatomställningen är vårt stora projekt. Vi vill bygga det gröna folkhemmet, som Göran Persson sa på 90-talet, och det ska inte vara ett fuskbygge, som Magdalena Andersson säger på 2020-talet.
