Inkomst och utbildning påverkar din strokevård

Personer med lägre inkomst och utbildning får vänta längre på rätt vård efter att ha drabbats av en stroke. Det gör att de också riskerar drabbas hårdare.

– Varenda minut är viktig i det akuta skedet, säger överläkaren Katarina Jood.

De akuta insatserna efter en stroke eller en så kallad tia-attack kan skilja sig åt beroende på den drabbades socioekonomiska bakgrund. Enligt en ny studie tar det längre tid att komma till sjukhus och få hjärnan röntgad för patienter från områden med lägre genomsnittlig utbildning och inkomst.

– Patienter med lägre socioekonomisk status får lägre prioritet i ambulansen och vi kan se att ambulanspersonalen även i lägre grad identifierar att det handlar om stroke eller en tia-attack, säger Katarina Jood, överläkare samt docent i neurologi vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

Studien, som presenteras i samband med en pågående strokekonferens i Göteborg, är fokuserad på den så kallade prehospitala strokevården, det vill säga tiden från insjuknandet till det att patienten kommit in till sjukhuset och fått rätt vård där.

Skillnad i kunskap

Statistiken bygger på uppgifter om drygt 3 000 patienter som vårdats för stroke eller en tia-attack på Sahlgrenska universitetssjukhuset 2014–2016. Det visade sig att det dröjer betydligt längre för patienter med lägre utbildning och lägre inkomst att få rätt diagnos än för dem från områden med högre inkomst- och utbildningsnivå.

– I median skiljer det 25 minuter. Det är en påtaglig skillnad som man bör reagera på, säger Katarina Jood, som är en av forskarna bakom studien.

– Men vi är egentligen inte så förvånade, det finns många studier som visar att sjukvården har svårare att leverera lika god kvalitet till grupper med lägre utbildning och lägre inkomst.

Katarina Jood och hennes forskarkollegor har inte analyserat vad skillnaderna beror på. Men bland annat har tidigare undersökningar visat att det finns en stark koppling mellan utbildningsnivå och kunskaperna om stroke.

– Det kan ju till exempel handla om hur bra man är på att kommunicera om det som man tror att man har drabbats av. Blir man bättre på att förklara vilka symptom man har, blir det ju lättare för sjukvården att förstå också, säger hon.

I den aktuella studien tog forskarna hänsyn till ålder, kön och i viss mån svårighetsgrad, men inte till tiden innan sjukvården kontaktades. Det behöver alltså inte vara den givna vården i sig som är sämre, utan att dessa patienter har ett sämre utgångsläge från början.

– Men oavsett kan det ju vara socioekonomiska skillnader som gör att vissa väntar med att kontakta vården, säger Katarina Jood.

"Måste bli bättre"

Resultaten går samtidigt i linje med vad som är känt om andra sjukdomar, som hjärt- och kärlproblem, sedan tidigare.

– Det finns flera andra svenska studier som visar att de här socioekonomiska grupperna har lägre överlevnad efter stroke och i mindre grad blir föremål för akut behandling. Och det finns liknande problem inom hjärtsjukdomar och andra vanliga sjukdomar.

– Det här visar ju på ett område där sjukvården behöver bli bättre. Vi behöver bli mer medvetna om att vi inte levererar lika bra sjukvård till alla socioekonomiska grupper. Vi behöver också fundera på hur vi kan göra för att stärka de här grupperna i att bli mer kunniga om egenvård och andra hälsoaspekter.