Stukat Hongkong försvårar för demonstranter

avTT

Foto: Vincent Yu/AP/TT
Paraplyerna blev en symbol för demokratikampen vid de förra stora demonstrationerna i Hongkong 2014.

För 15 år sedan lyckades Hongkongborna genom protester stoppa en Pekingvänlig lagändring. I dag är det inte lika säkert att man lyckas – trots att dubbelt så många gått ut på gatorna.

I takt med att Hongkong tappar sin ekonomiska betydelse tar Peking av sig silkesvantarna.

Hongkongborna är kända för att ge sig ut på gatorna när en fråga är riktigt viktig för dem.2003 fylldes utrymmena mellan skyskraporna i det självstyrande, kinesiska territoriet av en halv miljon människor i en då rekordstor demonstration. De protesterade mot en lagändring som de menade kunde ge samma möjligheter att förtrycka oliktänkande som i övriga Kina och kraftigt begränsa tillgången till information.

Demonstranterna fick politikerna att lägga förslaget i malpåse.

Vill begränsa friheten

Trots att de nuvarande protesterna mot den lagändring som skulle tillåta utlämning av misstänkta brottslingar till Fastlandskina sägs ha samlat dubbelt så många Hongkongbor är det inte givet att samma sak kan lyckas igen. Peking har under det senaste decenniet knutit Hongkong allt närmare sig genom att bland annat trycka på för att begränsa rätten till politiska åsikter och fria medier, och ta kontroll över infrastruktur. Ett lokalt självständighetsparti har förbjudits och en brittisk korrespondent nekats förlängning av sitt arbetsvisum efter att ha modererat en debatt där en förespråkare för Hongkongs självständighet deltagit.

Parallellt har Kina i allmänhet under president Xi Jinping blivit allt mer auktoritärt.

Det finns också en annan viktig orsak till att dagens demonstranter i Hongkong får det svårare att vinna: Territoriets allt mer perifera roll ekonomiskt.

Minskad betydelse

– 1997 stod Hongkong för omkring 20 procent av Kinas ekonomi, säger Kinakännaren Steve Tsang, professor vid University of London, till TT.

Hongkong var alltså då av avgörande ekonomisk vikt för centralregeringen i Peking. Under det tidiga 2000-talet fortsatte den forna kolonin att vara Kinas viktigaste stad i fråga om handel och ekonomisk utveckling. Men Kinas rekordtillväxt de senaste decennierna har gått snabbare än Hongkongs, och har förändrat maktbalansen mellan fastlandet och territoriet, som nu är hotat och omkört av nya tekniknav och ekonomiska centrum som Shenzhen och Shanghai.

Finanskrisen 2008 slog också hårt mot Hongkong, och den finansmakt som man en gång hade, har man inte längre.

Svårare att protestera

– I dag står de för kanske tre procent av Kinas ekonomi. Kina kan därmed kosta på sig att bråka med Hongkong nu på ett sätt som man inte hade råd med tidigare, säger Steve Tsang.

– Hongkong är inte lika oumbärligt för Peking som det en gång var.

Det innebär också att Hongkongbornas möjligheter att motsätta sig Fastlandskina minskar.

Nu återstår att se hur Hongkongs ledare väljer att agera. Territoriets högsta politiker, Carrie Lam, anses vara Peking-vänlig och har både stöttats och hyllats av Kinas president Xi Jinping. Hennes bästa chans nu, menar Steve Tsang, är att försöka hitta en lösning med Peking så att de kan få personer utlämnade utan att den självstyrande regionen behöver ändra sin lag.

– Carrie Lam kunde ha förklarat det här tydligare för Peking, för att undvika att sätta Hongkongborna och centralregeringen på kollisionskurs.

ARTIKELN HANDLAR OM

Hongkong

Carrie Lam

Kina

Xi Jinping