Nya frågetecken om brexit
Förhandsreklamen sa att det nu skulle bli tydliga besked om vad brexit kommer att innebära i praktiken.
Theresa May rätade ut några frågetecken men skapade många nya.
Fortsatt råder stor osäkerhet om hur framtidens relation mellan EU och Storbritannien kommer att se ut. Eller om det ens blir någon brexit.
May serverade nyheten att både det brittiska underhuset och överhuset kommer att få godkänna ett färdigt nytt avtal mellan EU och Storbritannien.
I dag vill en klar majoritet av parlamentsledamöterna att Storbritannien ska vara kvar i EU. Vad händer om parlamentet säger nej? Kommer Storbritannien i så fall att lämna EU helt utan ett avtal eller blir det då ingen brexit överhuvudtaget?
På den punkten gav May inga besked.
Premiärminister Theresa Mays tal ska ses för vad det var. Ett förhandlingsutspel. En partsinlaga. Ett försök att ena ett land svårt splittrat av folkomröstningen där 52 procent ville lämna men 48 procent stanna kvar.
Den brittiska regeringen försöker desperat fortsätta med taktiken att både äta kakan och ha den kvar.
Theresa May sa inte ett ord om att ett utträde ur EU kommer att betyda ekonomiska uppoffringar för britterna.
Inga pengar till EU
Hon talade istället bara om fördelarna. Hur hon ville ha ett omfattande frihandelsavtal med EU som gynnade båda parter men som gav landet kontroll över invandringen från övriga EU och därmed makten att sluta tillämpa EU:s fria rörlighet.
Britterna tänker stifta sina egna lagar och inte bry sig om EU-domstolen.
Hon vill att Storbritannien fortsatt ska kunna njuta av inga eller låga tullar men gjorde samtidigt klart att vid sidan av en och annan småsmula så är tiden förbi då landet betalade en hög medlemsavgift till EU:s budget.
May försökte få ihop dessa för alla uppenbara motstridiga intressen genom att genomgående hålla en väldigt försonlig ton mot övriga EU.
Ber om det omöjliga
– Vi vill inte på något sätt underminera EU, sa hon. Det ligger i Storbritanniens intresse att EU lyckas. Vi vill fortsätta vara en pålitligt partner.
Men den medgörliga inställningen kunde inte dölja att hon mer eller mindre ber om det omöjliga.
Visserligen hävdar hon att landet tänker lämna EU helt, en så kallad hård brexit, men hon vill samtidigt ha kvar fördelarna som den inre marknaden och tullfriheten ger.
Det är en ekvation som inte går ihop. EU:s inställning är att det måste kosta att lämna medlemsklubben. Skulle man ge Storbritannien ett förmånligt avtal innebär det dödsstöten för EU. Varför stanna kvar i en medlemsklubb om det är mer förmånligt att stå utanför?
Storbritannien är inte det enda land som tycker att medlemsavgiften är för stor. Många länder skulle helst vilja kontrollera sin egen invandring. Nästan alla skulle vilja tillämpa sina egna lagar istället för EU-domstolens direktiv om de ändå kunde ha kvar fördelarna med ett medlemskap.
Innerst inne förstår May det omöjliga i britternas position.
Avslutade med varning
Därför avslutade hon med en varning till de EU-länder som vill straffa Storbritannien för att de lämnar.
– Inget avtal alls är bättre än ett dåligt avtal, slog May fast och markerade därmed att hon tänker inta en hård attityd i förhandlingarna. Storbritannien är beredd att lämna även utan ett avtal.
Signalen från May är att startskottet för utträdesprocessen går i slutet av mars. Hon höll optimistiskt fast vid att alla förhandlingar ska vara klara inom två år trots att de flesta experter hävdar att samtalen blir så komplicerade att 5-10 år är en mer realistisk tidtabell.
Några hade hoppats att den brittiske premiärministern som en gest av god vilja ensidigt skulle garantera att alla de européer som i dag bor och arbetar i Storbritannien får stanna kvar.
Istället fortsatte hon att använda dessa tre miljoner människor som en bricka i förhandlingsspelet. Hon sa att hon gärna vill ge denna försäkran så fort som möjligt men inte utan att EU går med på att ge alla britter bosatta i EU motsvarande rättighet.
Så för tusentals svenskar i Storbritannien är framtiden fortsatt mycket oviss.