Mays misstag hotar valsegern

När Theresa May utlyste nyval kändes en jordskredsseger kassaskåpssäker.

Med bara en dryg vecka kvar till valet är bilden en helt annan.

Den brittiske premiärministern vågar inte ens debattera öga mot öga mot Jeremy Corbyn.

När de två frågades ut igår av Channel 4 befann de sig i samma studio men debatterade aldrig direkt med varandra. Istället frågades de ut separat av skjutjärnsjournalisten Jeremy Paxman och av publiken.

Skälet är att May vägrat ställa upp i en direkt debatt med sin huvudmotståndare. Ett i det närmaste unikt beslut i en demokrati där tv-sända debatter mellan partiledare är en viktig del i väljarnas beslutsprocess. Att se motståndarna mötas öga mot öga för att kunna väga kandidaterna mot varandra.

Men Theresea May ansåg uppenbarligen att hon var den som hade mest att förlora på en direktdebatt. När hon utlyste nyvalet ledde de konservativa med 20 procent över Labour. Detta faktum var en viktig orsak till att hon valde att utlysa nyval trots att hon i månader lovat att hon inte tänkte göra det.

Frestande

Den stora ledningen gav henne en frestande möjlighet att öka på sin majoritet i parlamentet rejält och därmed stärka sitt mandat inför de kommande brexit-förhandlingarna i Bryssel. Samtidigt kunde hon då tysta kritikerna och minska risken för att parlamentet skulle revoltera och rösta emot ett färdigt, nytt avtal med EU.

May ville inte äventyra det försprånget genom att i vanlig demokratisk anda debattera mot Labours ledare. Hennes partistrategers analys var att Corbyn var den som hade allt att vinna på traditionella debatter. Förväntningarna på honom var så låga att det i princip räckte med att han inte gjorde bort sig för att han skulle tjäna på det.

Men Mays försök att flyta ovanpå och spela helt på sin personliga popularitet har misslyckats.

Ledningen i opinionsmätningarna har krympt rejält och är nu nere i bara sex procent. Drömmen om en jordskredsseger riskerar att stanna vid just en dröm.

Kappan efter vinden

Debattstrategin verkar inte heller ha slagit väl ut. Trots att de två inte debatterade mot varandra är de flesta bedömare eniga om att Corbyn var den som gjorde bäst ifrån sig.

May gjorde ett fatalt misstag när hon i valrörelsens slutskede la fram nya förslag som inskränker de sociala förmånerna för framförallt äldre. Det ledde till ett omedelbart tapp i opinionen vilket fick May att dra tillbaka delar av förslaget. Men skadan var redan skedd. Bilden av henne som en som vänder kappan efter vinden förstärktes.

Med valrörelsen har fokus åter hamnat på att May för ett år sedan kampanjade för att Storbritannien skulle stanna kvar i EU. Men när brexit-anhängarna vann folkomröstningen så tog hon ändå jobbet som premiärminister och har sedan dess drivit på för en så kallad hård brexit. Detta utan att May riktigt kunnat förklara hur hon så totalt kunnat byta åsikt.

”Skrytmåns”

När Paxman under utfrågningen undrade om inte Bryssel bara skulle se henne som ”en skrytmåns som duckar så fort eldgivning hörs” så hamnade hennes ständiga kappvändande i en ofördelaktig dager.

Samtidigt har den tidigare så internt utskällde Corbyn lyckats hamra hem behovet av att minska de ökande klyftorna i den brittiska samhället.

May har ett trumfkort kvar. En majoritet av britterna anser fortfarande att hon är den som kan förhandla fram det bästa avtalet med övriga EU.

Valet som för en månad sedan verkade vara en ren formalitet har plötsligt hettat till. Fortfarande är den troligaste utgången att May avgår med segern.

Men sannolikt utan det rungande stöd för en hård brexit som premiärministern hoppats på.

ANNONS