Protest mot nya utvisningar till Afghanistan

Aktivister demonstrerar utanför förvaret i Märsta för att försöka stoppa en väntad utvisning av ett 50-tal personer till Afghanistan. Flyktinggruppernas riksråd kritiserar beslutet mot bakgrund av säkerhetsläget i landet.

Uppgifterna kommer från nätverket Ung i Sverige som har träffat personerna som befinner sig på förvaret i Märsta norr om Stockholm i väntan på utvisning. Nätverkets talesperson Fatemeh Khavari säger att det rör sig om ett 50-tal personer som har fått besked om att utvisningen kommer att genomföras under natten mot tisdag med ett specialchartrat flygplan till Afghanistans huvudstad Kabul.

Aktivisterna har ännu inte bestämt sig för om de kommer att försöka stoppa utvisningen genom att blockera utfarten.

– Jag var precis där och träffade dem, det handlar både om ensamkommande och om barnfamiljer. Under den senaste veckan har många av de ensamkommande som väntar på utvisning försökt att få tag i sina familjer, men de har inte fått kontakt med dem och vet inte ens om de lever, säger Fatemeh Khavari.

Hon anser att Sverige genom utvisningen bryter mot överenskommelser om att ge skydd åt personer som flyr undan krig.

”Inte rättssäkra beslut”

Polisen genomför tvångsutvisningar när en person får avslag på sin asylansökan men inte går med på att lämna landet frivilligt. Katarina Friskman, pressekretare vid polisen, kan dock inte bekräfta uppgifterna.

– Polisen kommenterar aldrig eventuella kommande verkställighetsresor. Anledningen till det kan variera från fall till fall, säger hon.

Advokaten Emma Persson, ordförande för paraplyorganisationen Flyktinggruppernas riksråd, är kritisk mot den väntade utvisningen.

– En av dem har epilepsi som kräver daglig vård, en annan har sambo och barn i Sverige. Många av utvisningsbesluten bygger på felaktiga åldersuppskrivningar med en inte vetenskapligt säkerställd metod. Jag menar också att man inte gör en riktig bedömning av säkerhetsläget i landet, säger hon.

– Vi har visserligen reglerad invandring, men då måste besluten vara rättsäkra.

Konflikten har intensifierats

Niclas Ericsson, kommunikationsrådgivare på biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén, säger över telefon från Kabul att säkerhetsläget i landet är "väldigt ansträngt".

– Konflikten mellan regeringen och de väpnade oppositionsgrupperna har intensifierats sedan 2016. Det finns inga direkta tecken på att situationen håller på att bli bättre, säger han.

– I Kabul sker det regelbundet olika bombattacker, och samtidigt är det en stad med många miljoner människor som går till jobbet varje dag. På det sättet är det kanske motsägelsefullt och annorlunda mot den svenska verkligheten.

Svårt utan nätverk

Migrationsverket har tidigare motiverat utvisningar till Afghanistan med möjligheten till internflykt, det vill säga att uppehålla sig på platser som bedöms som säkra. Niclas Ericsson förklarar att det dock är svårt att klara sig utan ett befintligt socialt nätverk på plats.

– Det finns inte samhällstjänster här som det gör i Europa. Det finns till exempel ingen bostads- eller arbetsförmedling, och arbetslösheten är väldigt hög. Det kan också vara väldigt tufft att vara ensam kvinna eftersom det inte är kulturellt accepterat att kvinnor lever ensamma, säger han.

Migrationsverket vill inte svara på frågor om de väntade utvisningarna utan hänvisar i stället till polisen.