Nya bevis mot Trump – vittnen hörda bakom stängda dörrar
Publicerad 2022-10-13
NEW YORK. Kommer 6 januarikommittén att rekommendera åtal för Trump?
Klockan klämtar – inom kort har vi svaret.
– Vi spurtar, säger kongresskommitténs Zoe Lofgren till Aftonbladet inför finalpresentationen.
I ett pärlband av offentliga tv-utfrågningar har den särskilda kongresskommittén presenterat vad som hände i Vita huset – före, under och efter – stormningen av Kapitolium.
Efter ett sommaruppehåll är det nu dags igen.
Under torsdag kväll, från klockan 19 svensk tid, direktsänder 6 januarikommittén tv-presentationen som väntas bli den sista. Finalen.
Mycket står på spel: Kommittén kommer fokusera på Trump, och väntas bekräfta häpnadsväckande berättelser från Secret Service 6 januari, enligt källor till the Washington Post.
Kommittén, som består av nio personer – sju demokrater och två republikaner – har fortsatt intervjua vittnen och samla dokument de senaste veckorna.
Nu vill de avslöja allt de fått fram bakom stängda dörrar.
Enligt 6 januarikommitténs Zoe Lofgren, demokrat från Kalifornien, har det varit det en spurt mot mållinjen.
– Det finns mycket information som måste komma ut. Vi har arbetat hårt för att plöja igenom allt, säger hon i en intervju med Aftonbladet.
– Vi får inte på förhand diskutera exakt vad det är för bevis. Men vi har nya uppgifter. Vi kommer presentera det, knyta ihop säcken – och hoppas att vårt land är säkrare tack vare det.
Anonyma källor avslöjar dock på förhand för Washington Post att de nya uppgifterna från Secret Service visar hur Trump upprepade gånger varnades för att våld låg i luften före kongressattacken.
Övervakningsfilmer, som kommittén planerar att visa, från the Ellipse, där Trump höll tal före stormningen, visar hur mängder av hans anhängare stannade utanför det inhägnade området.
De ska ha varit beväpnade med plastsköldar, skottsäkra västar och annan paramilitär utrustning. Secret service slutsats var att personerna stannade utanför avspärrningarna för att slippa få sina vapen konfiskerade.
Kommittén väntas redovisa några av totalt en miljon dokument som de erhållit från Secret Service, för att kartlägga livvaktsskyddets kommunikation under och kring attacken.
Interna mejl väntas, enligt Washington Posts källor, bekräfta hur Secret Service ville stoppa en ilsken Trump från att ansluta till anhängarna vid kongressbyggnaden.
Kommittén väntas under torsdagen även ta upp en av nyckelfrågorna:
Om det fanns en direktlänk mellan Vita huset och högerextrema våldsbejakande Proud Boys och Oath Keepers, grupper som var först att storma kongressen.
Under presentationen kommer Roger Stone, Trumps före detta rådgivare, stå i centrum.
Sedan tidigare har kommittén avslöjat att Trump bad sin stabschef ringa Stone, natten före 6 januari, samtidigt som extremgrupperna smed sina planer.
Under torsdagen presenteras bevis från ett danskt filmteam, som följt Roger Stone för en dokumentär. Filmmakarna ska ha delat sms med kongressutredarna, som visar Stones nära relation med de våldsbejakande grupperna.
Enligt Zoe Lofgren arbetar kommittén nu hårt för att hamra ut rekommendationer som präntas ned i deras slutrapport. Exempelvis förslag på lagändringar, som de hoppas stoppar framtida kuppförsök i USA.
– Än så länge har vi inte varit osams, men det kan förändras framöver när vi ska försöka enas om rekommendationerna.
Slutrapporten från kommittén måste vara klar innan årets slut. Redan före mellanårsvalet 8 november tros en preliminärrapport släppas.
Totalt har mer än 1 000 personer hörts av utskottet. Kommittén har länge debatterat en central fråga:
Ska tidigare vicepresident Mike Pence − eller till och med Donald Trump själv – kallas att vittna?
Trump pressade sin dåvarande vicepresident att blockera Bidens formella godkännande som landets president 6 januari 2021. Pence stod emot Trumps påverkanskampanj.
– Pence sa först att han var intresserad av att tala med kommittén. Sedan ändrade han sig. Det är oklart om han bara tänkte högt, eller om han verkligen hade något att säga, säger Zoe Lofgren till Aftonbladet.
– Men vi vet redan mycket om vicepresidenten. Hans inre krets har vittnat i stor utsträckning, de gav oss mejl och sms. Vi har en rätt komplett bild.
– Och den tidigare presidenten är ”all over the map”. Om han skulle komma och säga sanningen är ett stort frågetecken.
Zoe Lofgren har sedan tidigare erfarenhet av tungrodda politiska processer. Den 74-åriga Demokraten har tidigare varit inblandad i tre av USA:s riksrättsåtal. Under sin politiska karriär framhäver hon ofta sin svenska bakgrund.
Svenskättlingen, vars farmor och farfar emigrerade till USA, har fortfarande släktingar som kvar i Borlänge, och toppdemokraten har hälsat på sin pappas kusiner där en gång.
Nu ställer hon upp till omval igen i mellanårsvalet; för Kaliforniens 18:e distrikt. En av ödesfrågorna i det stundande valet är hur demokratin i USA står på spel, säger Lofgren.
– Det säger enormt mycket att amerikaner oroar sig för demokratins framtid. Vi kommer inte kunna hantera några andra utmaningar om vi inte har den kvar.
Där hoppas hon att hon kan spela en avgörande roll.
I slutrapporten kommer 6 januarikommittén presentera flera förslag på valreformer för att stärka demokratin.
Men den allra tyngsta frågan som hänger över kommittén är:
Om de kommer rekommendera att Justitiedepartementet väcker åtal mot Trump, för hans försök att kuppa till sig makten?
– Vi har inte bestämt oss ännu, säger Lofgren kortfattat.
Kommittén kan inte åtala Trump, även om de anser att han begått brott. Oavsett: En rekommendation om åtal mot en tidigare president, från ett kongressutskott till Justitiedepartementet, vore unikt.
Det finns flera för- och nackdelar, förklarar Lofgren.
Å ena sidan: En tydlig markering, och ytterligare press på Justitiedepartementet.
Å andra sidan: Justitiedepartementets utredning riskerar att ses som politiskt motiverad.
– Det betyder inte att vi inte kommer göra det, betonar Lofgren i rekommendationsfrågan.
– Men låt oss se på vad presidenten gjorde: Han planerade redan före valet att han skulle sitta kvar, oavsett om han vann eller ej. När han förlorade – och han visste att han förlorade – planerade han att häva valresultatet. Vilket kulminerade i att samla folkmobben, just när valet fastställdes. Han visste att det fanns automatvapen, riktade mot Kapitolium, summerar hon.
– Det är rätt allvarliga grejer.
Justitiedepartementet driver sin egen brottutredning, parallellt med kongressutredarna. De samarbetar inte.
Mellan raderna verkar det som om Lofgren tror att Justitiedepartementets utredning kommer landa i att en eller flera i Trump-kretsen åtalas för 6 januariattacken.
− Jag antar att de inte drar folk inför åtalsjury för skojs skull? Jag förmodar att de strävar efter att utreda brott, säger Lofgren, och syftar på att Trumps tidigare rådgivare och advokater kallats att vittna i rättsliga utredningen.
– Vilka som kan åtalas vet vi däremot inte, förtydligar hon. Det kan vara Trump, eller personer nära honom.
När 6 januariutfrågningarna sänts på bästa sändningstid har de som mest nått 20 miljoner tittare.
Många tvivlar dock på att kommitténs arbete i slutändan påverkat amerikaners åsikt om attacken i det extrempolariserade USA.
Trump hävdar att utredningen är en politisk häxjakt – och hans anhängare tror honom.
Zoe Lofgren tror visst att kommitténs 6 januariutredning gjort avtryck:
Bland väljare i den politiska mitten. Däremot inte på ytterkanten som, enligt henne, är fast i konspirationsteorier.
– Det finns exempelvis folk som ramlat ner i internets kaninhål, som tror på konspirationen Qanon. En bisarr kult. Och den tidigare presidenten citerar allt mer Qanon-saker, vilket är väldigt udda. Men de flesta amerikaner är inte sådana, som tur är.