Dubbelmordet i Linköping närmare lösning

helskärm

Hoppet ökar om att klara upp dubbelmordet i Linköping för snart 15 år sedan. Tack vare en ny möjlighet har polisen ringat in ett 30-tal personer med en dna-profil snarlik mördarens.

– Detta är ett steg närmare gärningsmannen, säger utredningschefen Jan Staaf till TT.

Den 19 oktober 2004 högg en man ihjäl en åttaårig pojke och 56-årig kvinna i ett bostadsområde centrala Linköping. Mördaren lämnade dna-spår efter sig. Dels blod på kniven, dels hårstrån i en mössa som han slängde under sin flyktväg. Hittills har utredarna topsat tusentals personer.

Nyligen häktades en man för grov våldtäkt av en åttaårig flicka i södra Göteborg för 24 år sedan. Detta tack vare en ändring av polisdatalagen som från nyår öppnar för så kallad familjesökning i dna-registret.

Familjesökning innebär att polisen inte bara kan söka på gärningsmannens exakta dna-profil utan också på dennes släktingar.

Män och kvinnor

Dubbelmordet i Linköping är ett av de fall som Nationellt forensiskt center (NFC) hanterar som pilotprojekt för familjesökning, enligt SVT:s Veckans brott.

De cirka 30 aktuella namnen hör alla hemma i Sverige. Det handlar om både män och kvinnor, vars eventuella kopplingar till Linköping blir en självklar sak att belysa.

– Mina utredare ska nu analysera om de här personerna kan ha en son eller ett syskon som kan vara vår gärningsman. Utifrån det gör vi en prioriteringslista och kallar till förhör och dna-topsar när vi tycker att det är relevant, säger Jan Staaf, chef för utredningsenheten i region Öst, till TT.

Personerna på listan är ganska väl spridda runt om i Sverige.

– Det gör oss lite konfunderade. Men samtidigt ska man ha klart för sig att vid tillfället för morden bodde runt 33 000 studenter i Linköping. Och de har naturligtvis rört sig över landet under de här 15 åren.

Runt 35 år i dag

Innan den 56-åriga kvinnan dog han hon säga att gärningsmannen var i 20-årsåldern. Han bör alltså vara runt 35 år i dag.

– Jag kommer inte att deppa ihop fullkomligt om vi inte når framgång med de här familjesökningarna i NFC:s register, av den anledningen att vi kör ett annat spår samtidigt. I nästa vecka kommer vi att diskutera med NFC när vi ska skicka in vår dna-profil som ett pilotprojekt till de kommersiella släktforskningsregistren i Sverige. De är betydligt större och ger en mycket större chans att få träff, säger Jan Staaf förhoppningsfullt.

TT: Nu får det här genombrottet stor uppmärksamhet. Hur ser du på risken att gärningsmannen flyr eller försvinner på annat sätt?

– Den risken finns alltid och det är naturligtvis något som vi har diskuterat. Det finns heller ingenting som 100-procentigt säger att gärningsmannen är i livet. Men vi vill få svar på frågan och måste ta det här tillfället i akt.