Mord, flygkrascher och jagade nazister – så var sommaren 1947

Den 15 juni hittades Herman Seidel, 55, och Matilda Johansson, 52, mördade i sin klädbutik på Holländaregatan i Stockholm. Poliserna hade det besvärligt att hålla undan de nyfikna åskådarna av vilka flera stod troget från klockan 15 till långt in på kvällen. Gatan var avspärrad från båda håll och endast de som bodde i kvarteret fick tillträde.
Den 15 juni hittades Herman Seidel, 55, och Matilda Johansson, 52, mördade i sin klädbutik på Holländaregatan i Stockholm. Poliserna hade det besvärligt att hålla undan de nyfikna åskådarna av vilka flera stod troget från klockan 15 till långt in på kvällen. Gatan var avspärrad från båda håll och endast de som bodde i kvarteret fick tillträde.
NYHETER

Inte nog med att det var rekordvarmt.

 Sommaren 1947 var extremt händelserik.

Tidningarna rapporterade så gott som dagligen om fruktansvärda flygolyckor, mord, fängelserymningar – och en omfattande jakt på nazistiska krigsförbrytare.

Det var bara två år efter Tysklands kapitulation och fortfarande hördes ekot av kriget tydligt i nyhetsrapporteringen. 

I Skåne avslöjades en hemlig organisation som hjälpt tyska SS- och SA-män på flykt undan rättvisan.

Tyskland låg fortfarande i ruiner. Avnazifieringen och återuppbyggnaden av landet pågick för fullt. 

I juni föreslog USA:s utrikesminister George Marshall ett ekonomiskt biståndsprogram för att hjälpa de krigshärjade länderna komma på fötter igen. Han såg ekonomisk utveckling som en väg att även uppnå politisk stabilitet i Europa.

I juli samlades representanter i Paris för att dra upp riktlinjerna för biståndet. Arbetsgruppen döptes till europeiska samarbetsutskottet, CEEC. I augusti föreslogs bland annat att en tullunion borde bildas. 

Det samarbete som inleddes i Paris ledde på sikt till Romfördraget – själva grunden för dagens EU. 

Men det var dessutom en ovanligt varm sommar hemma i Sverige. Den 29 juni var det ­hela 38 grader varmt i Målilla i Småland. 

Det är fortfarande den högsta temperatur som uppmätts i Sverige. (Visserligen för andra gången, men ändå. Första gången var i Ultuna utanför Uppsala, den 9 juni 1933.)

DATUM ATT MINNAS

Under en uppvisning av nya jaktplanet J28 Vampire på Bromma flygplats den 2 juni 1947 gick allting fel.
Under en uppvisning av nya jaktplanet J28 Vampire på Bromma flygplats den 2 juni 1947 gick allting fel.

Måndagen den 2 juni

Under en uppvisning med det nya jaktplanet, J28 Vampire, förlorade piloten kontrollen. I sista stund lyckades han undvika folkmassan på marken och flög rakt in i en fabriksbyggnad. J28 var flygvapnets första jetplan.

Totalt kom Sverige att köpa in över fyrahundra J28:or. Under några år på 1950-talet var Sverige till och med ett av världens starkaste flygvapen.

Torsdagen den 5 juni

En rymling från det då relativt nyöppnade mentalsjukhuset i Sidsjön sköt ihjäl två kvinnor i Sundsvall. En intensiv polisjakt inleddes i Medelpad. Mördaren kunde gripas efter två dygn. Den 29-årige mannen hade tillbringat 20 år på olika anstalter. Sidsjöns sjukhus stängdes 2001 och används numera som asylboende. 

Tisdagen den 10 juni

Ett passagerarplan buklandade på Bromma när landningsstället vek sig. Flygplanet kanade flera hundra meter innan det slutligen stannade med sönderslagna propellrar. Ingen människa skadades dock. Det är den andra allvarliga incidenten på Bromma på bara ett par veckor och följs av en häftig debatt om säkerheten kring flygplatsen.

Torsdagen den 12 juni

Polisen gjorde ett knarkrazzia på en restaurang på Djurgården i Stockholm. En langare från Norge och hans svenske kund greps med en resväska full med kokain och annan narkotika. I väskan fanns över 2 500 tabletter.

Söndagen den 15 juni

Den 15 juni hittades Herman Seidel, 55, och Matilda Johansson, 52, mördade i sin klädbutik på Holländaregatan i Stockholm. De hade då legat döda uppskattningsvis fem dygn i sommarhettan. Av allt att döma handlade det om ett rånmord. Gärningsmännen, två före detta koncentrationslägerfångar från Polen respektive Jugoslavien, greps dagen därpå i Norrköping.  De dömdes senare till livstids straffarbete respektive fyra års straffarbete. Det fyraåriga straffet motiverades med att den yngre gärningsmannens bara var 17 när brottet begicks.

Måndagen den 16 juni

En taxichaufför som varit försvunnen i två år hittades i baksätet i sin bil på botten av Nybroviken. Bilen försvann vintern 1945. Den upptäcktes på tre meters djup i sambad med muddringsarbeten utmed kajen längs Strandvägen. Bara benrester återstod av mannen. Polisen misstänkte brott eftersom kvarlevorna påträffades i baksätet.

Torsdagen den 19 juni

”Amerikanska reporters arbetar med biltelefon och t.o.m. bilder direkt från reporterbilen till redaktionen.” När Aftonbladet för 70 år sedan rapporterade om den allra senaste tekniken som börjat testas av några amerikanska nyhetsredaktioner lät det som hämtat ur ett Blixt Gordon-äventyr. I dag vet vi hur det gick.

Fredagen den 27 juni

Polisen avslöjade en hemlig organisation som hjälpt tyska krigsförbrytare med falska pass och flyktvägar från Europa. Den 27 juni gjordes en räd mot högkvarteret i Helsingborg. Lokalen var smyckad med nazisymboler och porträtt på Adolf Hitler och Heinrich Himmler. En av dem som misstänktes ha fått hjälp var Hitlers ställföreträdare Martin Bormann som dömdes till döden i sin frånvaro 1946. 

Till historien hör att riksdagsmannen Ture Nerman (S) bara några veckor tidigare hade begärt en utredning av nazismen i Sverige. Statsminister Tage Erlander (S) hade svarat att det inte var nödvändigt, han räknade med att ideologin skulle självdö. 

Idag vet vi att det där med att Bormann skulle fått hjälp i Sverige var helt fel.

Han dog i Berlin den 2 maj 1945. Hans kvarlevor påträffades i samband med ett vägarbete i närheten av järnvägsstationen i Lehrte i Västberlin 1972 och han dödförklarades kort därefter.

Fredagen den 25 juli

Mitt i sommaren kom en ny våg med flyktingar från de av Sovjetunionen ockuperade Baltstaterna. ”Det är fruktan för att bli deporterade till Sibirien som driver dem till Sverige”, rapporterade Aftonbladet, sedan flera stora grupper på kort tid anlänt med båtar till Skånes sydkust.

Söndagen den 3 augusti

Anton Nilsson, som 1908 sprängde fartyget Amalthea i Malmö hamn under en pågående hamnstrejk, intervjuas i Aftonbladet. ”Jag ville väcka arbetarmassorna, introducera ’handlingens propaganda’ i klasskampen. Men nu, när jag vid 64 års ålder blickar tillbaka och tittar på världsbilden, känner jag mig djupt, djupt besviken.” Amlatheadådet räknas som ett av de första terrordåden i Sverige. En av strejkbrytarna ombord på fartyget dödades och 20 skadades vid explosionen.

Söndagen den 17 augusti

Prins Eugen avled i Stockholm, 82 år gammal. Målarprinsen hade drabbats av en hjärtinfarkt under en golfrunda i Falsterbo några veckor tidigare. Den 2 augusti anlände han till hemmet på Waldemarsudde på Djurgården med ambulans. Prins Eugen efterlämnade en stor konstsamling, och året efter hans död öppnades Waldemarsudde som konstmuseum.  Den konstnärligt begåvade prinsens tavlor hänger numera på Nationalmuseum.

Måndagen den 18 augusti

Sommaren 1947 hördes fortfarande ekot av det andra världskriget tydligt i nyhetsrapporteringen. Som historien om de falska dollarsedlarna som börjat cirkulera i Sverige. Polisen misstänkte att de kunde komma från Hitlers lager av falska sedlar. Pengarna uppgavs ha framställts i stora mängder för att användas för att destabilisera Storbritannien.

Torsdagen den 28 augusti

Vid niotiden på morgonen den 28 augusti flög ett norskt passagerarflygplan in i en brant bergssida i närheten av Lødingen i Nordnorge. Samtliga 35 människor ombord omkom. Olyckan var den dittills svåraste som inträffat i Norge. Planet var på väg från Tromsö till Oslo via ett antal mellanlandningar. Enligt haverikommissionens rapport –  som offentliggjordes först 60 år senare – berodde olyckan på en felnavigering.

ETT ÖGONBLICK MED...

… Elisabeth Åsbrink, 52, som har skrivit ­boken ”1947”.

– Det beror på att jag läste två tidningar från 1947 från början till slut, från dag 1 till dag 365, när jag gjorde research för något annat. 

Hittade du det du letade efter?

– Inte den specifika uppgift jag letade efter. Däremot blev det här året väldigt synligt för mig. Väldigt mycket vi sysslar med i dag tog form det här året.

Kan du ge några exempel?

– Det är både goda och dåliga saker. Överlevnaden, transformationen, av de nazistiska och fascistiska idéerna, tog form. En annan avgörande sak är att Hassan al-Banna, ledare för Muslimska brödraskapet, det här året förde in kärleken till döden i det gamla begreppet jihad. Att det är lika mycket värt att dö som att segra. Det satte i gång hela den självmords- eller dödskult som vi lever med i dag.

Kan du nämna några bra saker?

– Idén om universalism är väldigt stark. Det är den som gör att FN ber Eleanor Roosevelt att skapa universella mänskliga rättigheter. Det var även detta år som Simone de Beauvoir började arbetet med ”Det andra könet” som la grunden till hela analysen av kvinnors underordning och därför möjligheten att jämna ut denna underordning till jämställdhet.

Och vad hände i Sverige?

– Den första tv-sändningen, personnumret införs, den första Saaben tillverkas och så öppnade den första H&M-butiken i Västerås.

Vad har du själv för relation till 1947?

– Det var ett avgörande år även för min familj. Min pappa var då tio år gammal och befann sig i ett av FN:s flyktingläger i den amerikanska zonen av Tyskland, ett läger för barn vars föräldrar har mördats av nazisterna. I mars 1947 tvingades han fatta ett helt livsavgörande beslut.

Och vad var det för beslut?

– Det får bli en cliffhanger.

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Jag upplever att många människor styrs av rädsla. Jag önskar att det upphör och att de börjar styras av andra idéer – av förnuft och hopp.

FAKTA

ELISABETH ÅSBRINK

Ålder: 52 år. ­
Yrke: Journalist och författare, ordförande i ideella skribentorganisationen Svenska PEN.
Bor: Stockholm och Köpenhamn. ­
Familj: Man och två vuxna barn.
Aktuell: ”1947” är nominerad till Augustpriset som årets svenska fackbok.