Många får jobb efter introduktionsprogram

Marc Skogelin/TT

Publicerad 2019-10-22

Det vanligaste ämnet som eleverna från grundskolan har underkänt i är matematik, följt av engelska och svenska eller svenska som andraspråk. Arkivbild.

Mer än hälften av personerna som studerade vid gymnasieskolans introduktionsprogram 2012 arbetade fem år senare, visar Skolverkets första studie på området.

– Det är viktigt att vi kan ge en nyanserad bild. säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.

Varje år börjar omkring 15 000 elever i Sverige på introduktionsprogrammen. Tanken är att ge eleverna behörighet till studier vid gymnasiets nationella program, eller att hjälpa dem att komma närmare arbetsmarknaden.

Skolverkets nya registerstudie, som är den första i sitt slag, visar att 74 procent av de som började vid ett introduktionsprogram 2012 var sysselsatta fem år senare.

Över hälften arbetar

Totalt är det 56 procent som arbetar och 18 procent som studerar.

– Det kan finnas en uppfattning att man saknar möjligheter om man inte kommer in på ett nationellt program. Men studien visar att en stor andel av de som går på introduktionsprogram är sysselsatta, i jobb eller studier. Det är viktigt att vi kan ge en nyanserad bild, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.

Studien visar att de introduktionsprogram som har yrkesinriktning, som programmen yrkesintroduktion och programinriktat individuellt val, i högre grad leder till sysselsättning än övriga program.

Den visar också att förkunskaper från grundskolan och att man tar sig vidare till ett nationellt program på gymnasiet efter introduktionsprogrammet är viktigt för sysselsättningen.

Programskillnader

Lägst sysselsättningsgrad finns hos dem som gick på programmet individuellt alternativ, säger Per Alvant, undervisningsråd vid Skolverket.

– Det är i störst utsträckning där man saknar godkända betyg från grundskolan, säger han.

Var tredje elev som började på det programmet saknade godkänt betyg i samtliga ämnen från grundskolan.

– Gruppen som har noll i meritvärde är alldeles för stor. Det kräver ju självklart insatser i grundkolan, och det ställer även högre krav på introduktionsprogrammen, säger Torun Rudin.

Följ ämnen i artikeln