Nästan 850 skadade under folkomröstningen i Katalonien

Uppdaterad 2017-10-02 | Publicerad 2017-10-01

BARCELONA/STOCKHOLM. Nästan 850 personer uppges ha skadats efter att spansk polis slagit till mot vallokaler i Katalonien där folket i dag röstat om självständighet. Bilder och filmer visar hur polisen slår, sparkar och vräker omkull personer.

Röstsedlar och valurnor har tagits i beslag i försök att hindra omröstningen som enligt den spanska författningsdomstolen är illegal.

Mer än 90 procent röstade ja till självständighet, enligt den katalanska regeringen.

– Katalonien har vunnit sin suveränitet, säger regionpresidenten Carles Puigdemont.

OBS! Den här artikeln har tidigare innehållit ett liveflöde som inte längre stöds av vår nuvarande sajt. Övrig text i artikeln kan fortfarande innehålla syftningar till det flödet.

Omkring 2,26 miljoner människor deltog i söndagens omstridda folkomröstning, enligt den katalanska regeringen. Preliminära siffror visar att 90 procent har röstat för självständighet. Valdeltagandet motsvarar omkring 42,3 procent av Kataloniens 5,34 miljoner röstberättigande.

Den nationella polisen och paramilitära Guardia civil har under dagen beslagtagit valurnor, kuvert och röstsedlar på flera håll runt om i Katalonien. Bilder och videoklipp visar hur de använt våld mot såväl lokala poliser och brandmän som till synes fredliga katalaner som bara velat rösta.

Våldet försvaras av regeringen i Madrid, som hela tiden sagt att den av författningsdomstolen förbjudna folkomröstningen inte skulle få genomföras.

– I dag genomfördes ingen folkomröstning i Katalonien, säger Spaniens premiärminister Mariano Rajoy i ett tv-sänt tal efter att vallokalerna stängt klockan 20.

Premiärministern tackar samtidigt de tusentals poliser som skickats till Katalonien från andra delar av Spanien.

– De har fullgjort sitt uppdrag enligt det mandat de hade.

Uppmanar till generalstrejk

Senare talade Kataloniens regionpresident Carles Puigdemont på Plaça de Catalunya i centrala Barcelona.

– Katalonien har vunnit sin suveränitet, säger han och tillägger att EU inte kan förbise det polisvåld som synts under dagen.

Uppgifterna om antalet skadade efter polisens stormningar av vallokaler varierar. Enligt regeringen har minst 91 personer skadats medan katalanska myndigheter uppger att 844 personer skadats, två av dem allvarligt.

Tolv poliser har enligt regeringen skadats medan de försökt stoppa omröstningen.

Efter dagens våldsamheter uppmanar fackföreningar och självständighetsorganisationer i Katalonien till generalstrejk nu på tisdag den 3 oktober, skriver Reuters.

”Lyckats störa internet hela dagen”

Organisationen bakom folkomröstningen hade uppmanat katalanerna att komma till vallokalerna redan klockan 05 för att köa. Visa ”fredligt motstånd” mot polisen, manade organisatörerna.

Den svenska EU-parlamentarikern Bodil Valero (MP), som via regionrådet Diplocat bjudits in till Katalonien som valobservatör, berättar att den första vallokalen hon besökte inte kunde öppna förrän klockan 10.30.

– Det var problem med internet och internet är nödvändigt för att registrera rösterna. Trots alla backup-lösningar har polisen lyckats störa internet hela dagen, säger Bodil Valero.

”Slog vilt omkrig sig”

Under dagen har hon fått mängder av rapporter om polisbrutalitet.

– När vi kom till den lilla kommunen Sant Joan de Vilatorrada utanför Manresa hade polisen precis slagit till. De hade slagit sönder vallokalsdörrarna, som var av glas, och tagit valurnorna. Med full kravallutrustning ger man sig på vanligt folk. Människor kom till oss och sa att vi måste berätta: ”De slog mig, de slog äldre, de slog bara vilt omkring sig”.

Vice premiärminister försvarar polisbrutalitet

Soraya Saenz de Santamaria, vice premiärminister, har försvarat polisbrutaliteten som ”proportionerlig”. Hon anklagar Kataloniens regering för att ha varit oansvarig som genomfört omröstningen.

Barcelonas borgmästare Ada Colau har krävt premiärminister Mariano Rajoys avgång efter polisvåldet vid vallokaler i Katalonien.

Kataloniens regionpresident Carles Puigdemont menar att polisens agerande är en skam.

– Polisbrutaliteten kommer för alltid vara en skam för den spanska staten, sa han till en hyllande kör av väljare på söndagen.

”Måste visa mitt stöd”

Utanför Escola Jujol i Barcelonastadsdelen Vila de Gracia stod ett hundratal personer i regnet och mötte ockupanter, bland andra småbarnsföräldern Ferran Abarca, 38, med applåder när klockan slog sex på morgonen.

29-årige Ismael, som egentligen heter något annat, var en av dem som applåderade ockupanterna.

– Vi har varit här sedan 04.30. Jag har egentligen aldrig varit för självständighet, och jag har inte ens bestämt mig för om jag ska rösta eller inte. Men efter att ha sett hur polisen skapat spänningar de senaste veckorna, när de beslagtagit röstsedlar och valurnor och fängslat politiker, kände jag att jag måste visa mitt stöd för demokratin, säger Ismael.

Ingen polis syntes till, trots att man varnat för att stormning av vallokaler kunde ske från klockan 6.

Mycket jämnt

När Aftonbladet träffade Ferran Abarca, en av dem som ockuperade skolan i går, såg han det hela som mycket enkelt.

– Vi har samlats här för att möjliggöra för människor att rösta imorgon. Vi är inte oroliga för våld från polisen. Vi är mer oroliga över vad som sker i vårt samhälle, sa han då.

Ferran Abarca kommer att rösta för självständighet i dag. 29-årige Ismael står och väger mellan ja och nej, precis som många andra i Katalonien. Enligt opinionsundersökningar är det mycket jämnt mellan ja- och nejsidan.

– Helt ärligt står frågan för mig mellan om vi vill styras av eliten i Spanien eller eliten i Katalonien. Många har en romantisk bild av självständighet, men det finns också risk att vi får det värre. Vad händer om vi inte blir accepterade av EU och får börja betala handelstull, till exempel? Eller inte får använda euro-valutan längre? säger Ismael.

Katalonien, som har en ekonomi som är större än Portugals, är splittrat kring självständighetsfrågan. Enligt opinionsundersökningar vill omkring 40 procent ha självständighet från Spanien, men ja-sidan bedöms samtidigt vara mer benägen att gå och rösta.

Följ ämnen i artikeln