Bakslag för regeringens nya kösystem för skolan – kan gå emot lagen
Publicerad 2023-09-12
Tidöpartierna utlovar ett nytt skolval som alla föräldrar ska göra för sina barn.
Men det nya systemet lär dröja efter att Skolverket lämnat underlag till regeringen som visar på flera hinder som kan sätta stopp för planerna.
– Exakt hur reformeringen av skolval kommer ske får vi återkomma till, skriver utbildningsminister Lotta Edholm (L) i en kommentar.
Regeringen har utlovat ett rejält omtag i skolfrågorna.
Tidöavtalet slår bland annat fast att en ny friskolelag med hårdare nypor mot friskolor ska träda i kraft, att lärare ska få stärkta befogenheter och att ett obligatoriskt skolval ska införas.
Liberalerna, som försöker återfå väljarnas förtroende i skolfrågor, leder arbetet genom utbildningsdepartementet.
Men nu har nytt grus kastats in i maskineriet. Den första september överlämnade Skolverket i det tysta resultaten av en utredning som undersökt hur ett nytt nationellt skolvalssystem ska fungera.
Inte praktiskt möjligt
Slutsatsen av utredningen: Det är inte praktiskt möjligt att införa det gemensamma skolvalssystem som föreslagits.
– Man behöver titta på hur ett system kan se ut där staten ansvarar för beslut om placeringar, ansökningar, bedömningar och alla de bitarna samtidigt som vi har kommuner och huvudmän som är ansvariga för att erbjuda utbildning. Det är kärnan av hur vi valt att organisera skolväsendet med ett delat ansvar mellan stat, kommun och huvudman, säger Jenny Kallstenius, enhetschef på Skolverket.
– Jag är fullt medveten om att många hade hoppats på att vi skulle kunna ge ett färdigt förslag där man bara trycker på kör. Men så enkelt är det inte.
Skolverket hade i uppdrag att ta fram förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem skulle kunna utformas utifrån dagens regler för urval. Men ett färdigt förslag har inte lämnats.
Den tilltänkta modellen för ett gemensamt skolval för samtliga förskoleklasser och grundskolor bygger på ett förslag från en tidigare omfattande skolutredning som avslutades 2020 – den så kallade Åstrandutredningen.
Förslaget som det såg ut då innebar, i korthet, att alla vårdnadshavare skulle få fortsätta önska skolplacering för sina barn men att urvalsgrunderna, exempelvis kötid, skulle förändras och regleras. Detta skulle ske i ett gemensamt skolvalssystem som omfattar både kommunala och fristående skolor.
Det är också en linje som Tidöavtalet har hållit fast vid. Avtalet slår fast att skolvalet ska vara gemensamt och obligatoriskt.
Men det arbetet kan försenas rejält.
Bland annat pekar Skolverket på att ett skolvalsystem enligt tidigare förslag innebär att stat, kommun och friskolor kommer att fatta olika beslut om antagning och placering av elever.
Det innebär en rörig ordning med flera beslutsprocesser och politiken måste därmed sätta ned foten om vem som ska bestämma över skolan innan ett nytt skolval kan införas.
– Det pågår många processer samtidigt som handlar om hur skärningen ska se ut, om staten ska ta ett större ansvar och hur det ska se ut, säger Jenny Kallstenius.
Bolagen har näringsfrihet
Skolverket ifrågasätter också om det är lagligt att staten bestämmer över friskolornas antagningssystem eftersom bolagen har näringsfrihet.
Här kommer frågan om kösystem in, där Liberalerna velat dra in möjligheten för föräldrar ställa sina barn i kö från att de föds.
Dessutom påpekar myndigheten att färre elever kan få sitt förstahandsval med ett gemensamt skolvalssystem och att det kan uppstå oklarheter om vem som är ansvarig för beslutet att placera en elev i en viss skola.
Summa summarum är att ett nationellt skolval inte kan genomföras utifrån förslaget i den tidigare utredningen eftersom det inte finns rättsliga förutsättningar.
Därmed krävs en ny, omfattande utredning av frågan. Den förra tog två år att genomföra.
Skolverket gör en jämförelse med det valsystem som togs fram för högskolan som tog sex år att utveckla.
– Det finns en hel del juridiska frågor där man behöver ta ytterligare steg innan man ens kan ana hur ett sådant här system kan utformas, säger Jenny Kallstenius.
– Det kvarstår helt enkelt en hel del praktiska frågor att utreda innan vi kan redovisa tydliga konsekvenser.
Det är inte ovanligt att regeringen tar emot utredningsresultat med pompa och ståt på presskonferenser. Det gäller även utredningar som tillsatts av tidigare regeringar, som i det här fallet. Men så blev det alltså inte den här gången.
Aftonbladet har sökt utbildningsminister Lotta Edholm för en intervju, men statsrådet vill inte låta sig intervjuas. I stället skickar ministerns pressassistent skriftliga kommentarer.
– Regeringen kommer göra om systemet för skolval. Det är viktigt att vi får bättre information till föräldrar och elever samt rimliga och förutsägbara antagningskriterier. Kötid kommer vara en viktig fråga att kolla närmare på. Exakt hur reformeringen av skolval kommer ske får vi återkomma till, står det i kommentarerna.