Wallström sätter punkt för lång karriär

avTT

1 av 2 | Foto: Bertil Ericson/TT
Dåvarande riksdagsledamoten Margot Wallström fotograferad 1982.

Många hoppades länge att hon skulle ta över Socialdemokraterna och bli statsminister.

Nu sätter Margot Wallström punkt för en lång karriär, kantad av toppositioner och kontroverser.

Margot Wallström, 64, började sin politiska karriär som ombudsman för SSU Värmland för 45 år sedan, tog plats som ersättare i riksdagen 1976 och blev ordinarie riksdagsledamot 1979, 25 år gammal.

Efter två mandatperioder återgick hon till sin gamla arbetsplats, på Sparbanken Alfa i Karlstad, innan statsminister Ingvar Carlsson utsåg henne till statsråd 1988.

Wallström var biträdande civilminister och sedan kulturminister. När Göran Persson tog över som statsminister blev Wallström socialminister, men lämnade regeringen 1998 efter en konflikt med Persson.

Pekades ut som arvtagare

Året därpå påbörjade hon sin bana inom utrikespolitiken, med två mandatperioder i EU-kommissionen, först som miljökommissionär, sedan som första vice ordförande.

Under sin tid i kommissionen började många socialdemokrater hoppas på att hon skulle återvända till Sverige och ta över ordförandeklubban i partiet efter Göran Persson. Men Wallström blev kvar i Bryssel till 2010 – och for sedan vidare till New York för ett nytt internationellt toppjobb, som FN:s sändebud mot sexuellt våld under väpnad konflikt.

När Stefan Löfven blev statsminister 2014 tog Margot Wallström åter plats i regeringen, nu som chef för utrikesdepartementet där hon snabbt väckte uppmärksamhet genom det kontroversiella beslutet att erkänna Palestina, vilket ansträngde relationen till Israel.

Flera kontroverser

Nästa diplomatiska kris seglade upp några månader senare när Wallström kritiserade Saudiarabien för den offentliga piskningen av bloggaren Raif Badawi, vilket utrikesministern kallade "närmast medeltida metoder". Konflikten trappades upp och ledde till att Saudiarabien kallade hem sin ambassadör.

Efter hårt röstfiske tog Sverige plats i FN:s säkerhetsråd. Kampanjen ledde till skarp kritik från oppositionen efter att biståndspengar använts i jakten på röster, och kritik från konstitutionsutskottet då utrikesdepartementet mörkat hur kampanjen gått till.

Kampen mot kärnvapen var en annan uppmärksammad strid, där Sverige 2017 röstade ja till FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen. Margot Wallström var för förbudet, men tvingades tidigare i år vika sig och avstå från att underteckna konventionen när det stod klart att varken riksdagen eller försvarsministern i hennes egen regering stod bakom henne.