Nervös minister inför Pisaresultaten

helskärm

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är inte alls säker på ett förbättrat svenskt resultat i Pisarapporten som presenteras till veckan.

En segregerad skola och lärarbrist talar emot ett positivt resultat.

– Jag ser fram emot tisdagen med en känsla av allvar, säger hon till TT.

Anna Ekström har viss erfarenhet av Pisaundersökningar. År 2013 var hon Skolverkets generaldirektör och fick försöka förklara Sveriges historiskt dåliga resultat i kunskapsmätningen som genomförts året före. De svenska 15-åringarna hade rasat i samtliga tre ämnen läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

– Jag hade bett en erfaren handläggare att ta fram någon ljusglimt. Men hon tittade mig i ögonen och sade "det finns inget positivt i den här undersökningen", berättar Anna Ekström och tillstår att hon fällde en tår.

Nästa gång, 2016, var hon gymnasie- och kunskapslyftsminister och blev "otroligt glad" över de något förbättrade kunskapsresultaten.

Till veckan är det dags igen. Anna Ekström håller pressträff för att kommentera de svenska 15-åringarnas resultat. Och det är alltså allvar utbildningsministern känner.

– Sedan 2012 har de svenska resultaten gått upp. Betyder det att jag är säker på att resultaten kommer att fortsätta att gå upp? Nej, det kan jag ju inte vara, säger hon.

Obruten försämring

Det som oroar henne mest är vad Pisarapporten säger om likvärdigheten i svensk skola, det vill säga i vilken mån elever har lika förutsättningar att lyckas oavsett social bakgrund och skola.

– Där har vi ju faktiskt en obruten försämring sedan 2000, säger hon.

Detta talar för ett försämrat eller möjligen oförändrat resultat.

– OECD säger att kunskapsresultat och likvärdighet hänger ihop. Det finns inget exempel på ett skolsystem där man höjer kunskapsresultaten samtidigt som stora skillnader består. Det talar emot att kunskapsresultaten stiger. Det är också värt att komma ihåg att vi har en stor lärarbrist, säger Anna Ekström.

Flyktingvågen för några år sedan kan också ha påverkat resultaten.

– Det kan den förstås, men inte så mycket som man kan tro. Elever som inte behärskar svenska är inte är med i undersökningen. Men svensk skola består självfallet av de elever som bor här och vi har de senaste åren haft en invandring där elever kommit i senare åldrar och i större utsträckning från skolsystem som är svagare än det svenska, säger Anna Ekström.

Fler anställda

Det som talar för en fortsatt upphämtning är att andra internationella kunskapsmätningar visat på samma utveckling, enligt Ekström.

– Och vi har gjort väldigt stora satsningar på skolan de senaste åren. Vi har ju faktiskt lagt mångmiljardbelopp på skolan från regeringens sida. Vi har till exempel ökat antalet anställda i skolan med 30 000 och det borde märkas på resultaten, säger hon och nämner också insatser som gjorts för att motverka de konsekvenser segregationen har på skolan.

Men vad var det då som låg bakom upphämtningen 2015?

– Det är en fråga för forskningen. Men min tolkning är att Pisachocken ledde till en kraftsamling. Ska jag utse några hjältar bakom att resultaten gick upp blir det lärarna och eleverna, som lagt ned ett hårt arbete. Men insatser för att stärka undervisningen, som matematiklyftet och läslyftet, tror jag också har varit betydelsefulla, säger Anna Ekström.

I den kommande rapporten kommer hon särskilt att titta på pojkarnas resultat i läsförståelse, som är huvudämnet denna gång.

– 2012 var det var tredje svensk pojke som inte klarade de enklaste nivåerna, och 2015 var det var fjärde pojke. Det är otroligt viktigt att vi får upp läsförståelsen, både för pojkarna och för Sverige. Så den spalten kommer jag att kasta mig över, säger Anna Ekström.