Kan man lita på väljarundersökningar?

helskärm

Hur stort stöd har partierna? Vilka riskerar att åka ut och vilket block blir störst och får regera? Räkna med att väljarundersökningarna kommer att dugga tätt det närmaste halvåret före valet.

Men kan man verkligen lita på dem?

– Syftar man på röstintention i ett tänkt riksdagsval är det korta svaret ja. Vi kan lita på att de ger en bra lägesbild och trender för partiernas styrkeförhållanden, säger professorn i statsvetenskap Henrik Ekengren Oscarsson.

Men det är framför allt trender man ska hålla ögonen på. Enskilda mätningar kan slås upp stort även om inga förändringar är statistiskt säkerställda. Och i några mätningar finns över huvud taget inte det begreppet.

Vetenskapliga metoder

Metoden att utifrån ett urval kunna uttala sig om en hel befolkning grundlades på 1930-talet när man kom på den vetenskapliga teorin för slumpmässigt urval. Traditionella undersökningar har sedan dess utgått från denna teori, bland annat för att den ger vetenskapliga metoder att hantera problem med till exempel bortfall.

SCB är den största mätningen som utgår från denna metod. Deras stora urval på cirka 9 000 personer gör nedbrytningar på mindre kategorier mer trovärdiga. Andra institut är Ipsos, Novus, Kantar Sifo och Demoskop. Dessa har ett mindre urval än SCB.

Växande problem

Metoden möjliggör beräkningar av svarsfrekvens, felmarginaler och signifikans. Men metoden att utifrån ett slumpmässigt urval ur befolkningsregistret och sedan söka kontakt via telefon med de personerna har länge brottats med ett växande problem med svarsfrekvens. I SCB:s senaste mätning i november var bortfallet 47 procent.

Bland annat på grund av detta - och att det är en dyr metod - och modern it-teknik använder i stället flera institut webbaserade undersökningar. Det utgör inget problem i sig, däremot handlar kritiken mot dessa metoder om hur webbpanelerna utses.

Annan metod

Ipsos och Sifo har börjat blanda sina telefonundersökningar med webbpaneler, men dessa är slumpmässigt utvalda.

Institutet som Inizio och Yougov däremot utgår helt från självrekryterade paneler. Det vill säga man får själv anmäla sig om man vill vara med. Här finns alltså inget slumpmässigt urval i botten.

I stället skapar man först en väldigt stor grupp, det kan handla om 50 000 personer, och försöker sedan utifrån den göra ett slags slumpmässigt urval utifrån kön, ålder, region. Resultatet viktas sedan också utifrån senaste partival.

Även om några av mätningarna har träffat mer rätt på enskilda partier än de traditionella är metoden vidhäftad med vissa problem. Till exempel går det inte att fastställa felmarginaler eller statistisk signifikans i traditionell mening.

– Den stora skillnaden är fortfarande mellan de som försöker sig på att göra sannolikhetsurval, vilket går sådär numera faktiskt, och de som inte gör det. Medierna borde ställa krav på att instituten är transparenta med metoder, vilka frågor som ställs och svarsfrekvens, säger Henrik Oscarsson.

TT Nyhetsbyrån har valt att inte redovisa resultat från självrekryterade webbpaneler.