”Det är kul att vara släkt med en kung”

Stor guide: Så kommer du igång med släktforskningen

Först på 1920-talet togs skrivmaskiner i användning – så du kommer att lära dig att läsa äldre handstilar medan du släktforskar.
Foto: David Bergström
Först på 1920-talet togs skrivmaskiner i användning – så du kommer att lära dig att läsa äldre handstilar medan du släktforskar.
NYHETER

Släktforskning är en kombination av detektivarbete i sicksack, tålamod och ännu mera tålamod.

De svenska arkiven går tillbaka till slutet av 1600-talet. Så långt tillbaka kan de ­flesta som forskar ta sig.

Det material som du använder när du släktforska är kyrkböckerna. De består av förteckningar över födda, vigda, döda och så kallade husförhörslängder, där kyrkan registrerade vilka som bodde var, varifrån de kom och var och när de var födda.

Under 1800­-talet kompletterades dessa med in- och utflyttningslängder som är bra för att spåra hur dina förfäder flyttade runt i landet.

Visar hur fattiga de var

Från 1700-talets början finns också bouppteckningar sparade. De visar hur bra, eller vanligare, hur dåligt, dina förfäder ­hade det. Bouppteckningar gjordes på de flesta, även fattiga ­pigor och drängar.

Äldre material än det kan också finnas i form av mantalslängder, protokoll från domstolar och liknande. Men det är mera ofullständigt och i mantalslängderna var staten mer ­intresserad av att få in skatten. Så om en gård bytte ägare genom arv kunde det dröja länge innan någon brydde sig om att ändra namnet på gårdsägaren.

För att komma längre till­baka än mitten av 1600-talet krävs i princip att dina anor var adliga, präster, militärer (som nästan alla var adliga), tjänare hos någon av dessa eller brottslingar. Domstolsprotokoll som är äldre finns också sparade.

Inte sökbart som text

Originalen till kyrkböckerna förvaras på landsarkiven runt om i landet. Men det mesta av det material du behöver till en början finns numera digitaliserat. För att kunna komma åt det behöver du ett abonnemang. Fast det finns många bibliotek som ger tillgång till digitala släktforskartjänster utan kostnad.

Materialet är inte sökbart som text. Det man gjort är att fotografera av kyrkböcker och digitalisera bilderna så du kan titta på dem i datorn som om du satt på ett landsarkiv och bläddrade i originalet. Så du får successivt öva dig på att läsa gamla handstilar. Det är bara från 1920-talet som man började använda skrivmaskin på en del håll.

1

Du börjar med att leta fram en förmoders eller förfaders födelsedatum. Du behöver veta år och ­födelseort. På nätet kan du ­bara söka från 1947 och bakåt. I födelseboken står föräldrarnas namn, hemvist och oftast moderns ålder samt vilka som var dopvittnen.

2 

Sedan kan du gå in i husförhörslängden för samma församling det året. Från slutet av 1800-talet kallas den församlingsbok. Då hittar du föräldrarna, när och var de var födda, oftast när de gifte sig, var de kommit ifrån och eventuella syskon och rätt ofta också någon förälder eller något syskon till föräldrarna. Håll reda på vilken församling, vilka år och vilka sidor du hittar dina anor på. Annars blir det snabbt kaos och stor risk för att du måste göra om.

3 

När du vet var och när föräldrarna föddes, gör du om samma sak med dem och sicksackar dig bakåt i historien.

Det är teorin. I verkligheten lär du stöta på ett antal problem. Födslar som inte antecknats, felaktiga datum eller år, okänd fader, andra slarvfel av prästen eller klockaren, svårlästa sidor med handstilar som är svårtydda och mycket annat. Det är där tålamodet kommer in.

Evert Danesten har hittat adel i släkten så långt tillbaka som 1200-talet. Dessutom har han spårat sina anor till Olof Skötkonung.
Foto: Björn Lindahl
Evert Danesten har hittat adel i släkten så långt tillbaka som 1200-talet. Dessutom har han spårat sina anor till Olof Skötkonung.

Släktforskning kan visa ditt blåa blod i ådrorna. Evert Danesten i Finspång har spårat sina anor till Olof Skötkonung på 1000-talet.

– Det är roligt att vara släkt med en kung, säger Evert.

Sökandet efter våra rötter blir allt populärare. Släktforskning är en folkrörelse som engagerar många. Cirka 75 000 är medlemmar i Sveriges släktforskarförbund som består av närmare 170 föreningar runt om i landet. Men långt många fler forskar på egen hand.

Med modern teknik har forskningen blivit enklare. Det går att sköta det mesta hemifrån med en dator eller surfplatta.

Evert Danesten tog över sin systers påbörjade släktforskning när hon gick bort 1990. Sedan har han forskat på och efter ett tag upptäckte han att det fanns adliga anor i släkten. Ätterna Pistol och Kåse ledde in på bättre kartlagd mark. Adeln som grundades genom Alsnö stadga i slutet på 1200-talet har alltid varit noga med att hålla reda på släkterna. Inte minst för att säkerställa att ägandet och makten inte splittrades hur som helst.

– Där fanns ju mycket redan gjort och när jag fortsatte bakåt kom jag till Olof Skötkonung som var kung i början av 1000-talet, säger Evert Danesten.

Inga garantier

Som släkt med Olof Skötkonung hamnar Evert i sällskap med till exempel förre höjdhopparstjärnan Stefan Holm som i tv-­serien ”Vem tror du att du är?” fick reda på sitt släktskap med Skötkonung.

Men någon riktig garanti för att så är fallet är dock svårt att ställa ut. Våra skriftliga källor som släktforskare kan använda slutar på 1500-talet.

– Det kan vara så att Stefan är släkt med Olof Sköt­konung, men leden mellan Olof Skötkonung på 1000-talet och frälsesläkterna på 1200-talet är i högsta grad osäkra. Jag hävdar inte motsatsen, att Stefan Holm inte är släkt med Olof Skötkonung, men jag skulle inte störtsäkert gå ut och säga att ja, så är det, säger Bo Eriksson, professor i historia vid Stockholms universitet.

Ovanligt med kändisar

På vägen bakåt har Evert stött på många kända historiska personer. Där finns Birger Jarl och Magnus Ladulås, Harald Hårfager och många andra kungar, adelsmän och vikingahövdingar. Längst bak, 55 generationer bakåt, hittar Evert Fornjot. Han ska ha styrt över det som i dag är Norrbotten och ­Österbotten på den finska sidan drygt 100 år efter vår tideräkning började.

Även om det är möjligt att du hittar någon förnäm ana eller ­kändis i släkten är det dock inte det vanligaste. De flesta av oss kommer från generationer av ­torpare, småbönder, indelta soldater och båtsmän. Men dem kan du också följa och spåra bakåt i generationerna. Och har du tur hittar du släktband till någon kändis.

Om jag hittat några egna? Jo, min mormors mormors mormor var syster till Hasse Alfredsons farmors mormors farmor. Båda var döttrar till den från Tyskland invandrade skomakaren Christoffer Georg Linde. En tidig Lindeman månne.

FRÅGA PETER: Kan man inte bara mata in personnumret?

Peter Pettersson är Aftonbladets expert på släktforskning.
Peter Pettersson är Aftonbladets expert på släktforskning.

Vi har ju personnummer i Sverige. Kan man inte bara mata in det och få reda på ­vilka man är släkt med?

Peter svarar: Du kan ­bara få fram någon eller några generationer. Personnummer infördes i Sverige 1 januari 1947 och alla då levande personer fick ett personnummer. Med hjälp av personnumret får man egentligen ­bara fram var personen föddes och var personen var ­skriven när han eller hon avled. Dessutom har vi i Sverige en sekretess på 70 år när det gäller personuppgifter. Så i år går ­gränsen vid 1947. Ett sätt att komma runt sekretessen är att låna eller köpa ”Sveriges dödbok” som är en cd som Sveriges Släktforskarförbund tagit fram. Där finns i stort sett alla svenskar som avlidit mellan 1947 och 2013. Med uppgifter om födelse- och dödsort och ändrat civilstånd. Det vill säga om de gift sig, skilt sig eller blivit änka/änkling. Den vägen forskar du mellan 1947 och 2013 om du inte har levande släktingar att fråga.

FAKTA

Här hittar du släktforskartjänsterna

RIKSARKIVET/SVAR

Kostnad: 1 095 kronor per år

 Har inte lika många bilder i färg som Arkiv digital. Färg kan låta fånigt. Men en vattenskadad sida med en brunaktig fläck kan bli svart på svartvita bilder och dölja texten under. Men SVAR har eget unikt material som är väldigt bra. Folkräkningar, frisläppta straffångar och Statistiska centralbyråns kopior på födda, vigda och döda ur kyrkböckerna 1890–1946.

Saknar funktion för eget släktträd.

https://sok.riksarkivet.se/svar-digitala-forskarsalen

ARKIV DIGITAL

Kostnad: 1 395 kronor per år.

Min egen favorit. Snygga bilder i färg och numera har man hunnit fota av så mycket att det är minst lika omfattande ­eller mer jämfört med värste konkurrenten, statliga SVAR. Har även fångrullor, militäruppgifter och bouppteckningar med mera.

Saknar funktion för eget släktträd.

www.arkivdigital.se

ANCESTRY

Kostnad: 995 kronor per år

Svårare att forska med. Det tar längre tid att öppna kyrkbokssidor än med Arkiv Digital eller SVAR. Men om du har många släktingar i USA eller andra länder än Sverige är Ancestry betydligt bättre än de andra två. Dessutom kan du söka i andra forskares släktträd och hitta sådant som matchar dig.

Har funktion för eget släktträd.

www.ancestry.se

MY HERITAGE

   Kostnad: 1 075 kronor per år

Har en struktur som påminner om Ancestrys. Söker även information från källor i utlandet. Men det kan också vara ett problem om du söker på Karin Andersson som du vet aldrig lämnade ­Sverige och de första tio träffarna är på kvinnor med samma namn i USA. Så blir det ofta med Ancestry också. Men My heritage har också ett samarbete med Arkiv Digital. Så husförhörslängder och födda, vigda och döda kan du söka även i My heritage.

Har funktion för eget släktträd.

myheritage.se