Facket: Kriminalvårdens kris har pågått länge

helskärm

Facket har i flera år larmat om hur trängseln i fängelser och häkten går ut över både personal och intagna.

– Det är nog ingen som är förvånad inom myndigheten, säger Joachim Danielsson vid fackförbundet ST.

Kriminalvården har gått upp i stabsläge med anledning av platsbristen på svenska fängelser. Det är inte första gången, framhåller Joachim Danielsson, avdelningsordförande på ST.

– Det här är en kris som kriminalvården har varit i länge – egentligen sedan 2018 då förra regeringen gjorde straffskärpningar och beläggningen började vända uppåt, säger han.

Hög personalomsättning

Våldet och hoten har ökat över tid, både mellan intagna och mot personalen, förklarar Danielsson

– Det är kopplat till den höga beläggningen. Om läget ytterligare försvåras så finns risken att vi får se en utveckling som verkligen inte är gynnsam, varken för verksamheten eller för personalen, säger han.

– Det här påverkar personalens förutsättningar att både ha en god arbetsmiljö, men också kanske framför allt att utföra det samhällsuppdrag som man anställdes för. Personalomsättningen i kriminalvårdsgruppen var över 20 procent förra året.

”Alternativa påföljder”

Han efterlyser akuta lösningar från politiskt håll för att minska trycket.

– Alla människor som döms till fängelsestraff är ju faktiskt inte organiserade kriminella. Man borde skyndsamt se över alternativa påföljder, framför allt inom frivården.

Att få fram nya platser tar lång tid, understryker Danielsson.

– Det här är inget hafsverk. Nya moduler kan man få fram på två år, men ska vi bygga helt nya nya fängelser och häkten så tar det fem till åtta år för att få verksamheten i drift. Trycker man på ytterligare straffskärpningar så ökar riskbilden för myndigheten och dess personal.