Skyhögt antal unga män skjutna till döds

TT

Publicerad 2018-10-24

En av dödsskjutningarna 2017 skedde i Mariehäll i Stockholm. En 28-årig man utpekad som gängledare mördades efter en dramatisk biljakt längs med Bällstavägen i Bromma. En mängd skott avlossades och flera husfasader träffades. Arkivbild.

Pengar, droger och våldsbenägna kriminella ligger bakom vågen av dödskjutningar.

Förra året dödades 26 män mellan 15 och 29 år.

Inte något år sedan mätningarna inleddes 1987 har så många unga män dött av skottskador.

– Tyvärr har det ackumulerats mycket vapen i de här miljöerna, där man försöker få en karriär genom kriminalitet, och de har också sipprat ner i åldrarna. De som är lite mer springpojkar har också fått tillgång till vapen, säger Sven Granath, kriminolog och analytiker vid polisen i region Stockholm.

Dödsfall på grund av våld minskade länge i Sverige. Men denna utveckling ser nu ut att ha brutits, och från 2012 har antalet i stället ökat, enligt Socialstyrelsen. Främst handlar det om dödsskjutningar bland unga män, och fjolårets siffra är den högsta någonsin sedan mätningarna inleddes 1987.

Narkotika driver

De tre senaste åren har antalet unga män som skjuts till döds varierat mellan 19 och 26. Mellan 2000 och 2014 var siffran i snitt sex dödsfall om året.

Att de kriminella nätverken i utsatta områden både tycks ha blivit fler och vuxit internt har stor betydelse, enligt Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.

– Den här typen av grupperingar har såklart funnits förut, men de verkar i dag vara både fler och mer benägna att använda skjutvapen, säger han.

Tillgången till vapen har ökat och narkotikahandeln driver på trenden, säger Sven Granath.

– Det har skett ett skifte i hur man försöker få in pengar till kriminalitet. Tidigare gav rån stora byten, nu är det narkotikahandel och där blir det mycket interna konflikter. Det är mycket konkurrens, mycket osämja och man ser också till att vara beväpnad för att driva in skulder, säger han.

Narkotikahandeln är central för gängen eftersom den ofta är den viktigaste inkomstkällan. Ofta sker skjutningarna på ungefär samma platser som narkotikahandeln sker öppet, enligt Manne Gerell.

– Där gatugängen finns, där säljer de knark och där blir de skjutna, så det finns en koppling. Men även andra saker kan ligga i motivbilden, som respekt eller hämnd, säger han.

Yngre impulsiva

Sven Granath tror också att de kriminella blivit skickligare på att använda skjutvapen.

– Det handlar inte bara om bättre tillgång utan också att man blivit bättre på att använda vapen, man är ute och provskjuter till exempel.

Att tröskeln för att använda skjutvapen sänkts bedömer han som mindre troligt.

– Man hade nog gärna använt skjutvapen för 20 år sedan också om man haft tillgång till det. Man har alltid haft en ganska våldsbenägen attityd i de här sammanhangen och yngre personer är dessutom mer impulsiva, säger Sven Granath.

I år har antalet dödsskjutningar i Stockholm minskat, enligt Sven Granath.

– Hittills har vi en viss nergång. Men det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott som kommer att hålla i sig, säger han.

TT: Varför går det ner?

– Det kan vara en kombination av tillfälligheter, men också att man jobbat väldigt hårt och kraftsamlat mot lokala kriminella nätverk för att ta ner dem, beslagta vapen och även gripa dem för andra grövre brott som narkotikabrott till exempel. Det är ett tydligt riktat arbete och det är ganska många som sitter häktade i år.