Polischef: Offentlighetsprincipen är omodern
Publicerad 2024-01-09
Polischefen Jale Poljarevius anser att den svenska offentlighetsprincipen inte åldrats väl.
Nu vill han att öppna tillgången till namn och adresser tas upp för diskussion.
– Allting går att utveckla och med tidens gång blir vissa saker omoderna. Det är det vi måste göra nu. Det är ungefär som att skulle köra fordon från 1941 i dag, det skulle vara katastrof, säger han.
Underrättelsechefen för region Mitt, Jale Poljarevius, är mycket kritisk till att grovt kriminella gängmedlemmar utnyttjar de öppna informationskällorna för att begå våldsbrott, något som P4 Uppland var först med att rapportera.
Han menar att uppgifterna vid flera tillfällen används för att skada eller döda släktingar till de olika motståndarsidorna i den, under året, uppblossade gängkonflikt som drabbat flera städer i landet.
Nu vill han att den grundlagsskyddande offentlighetsprincipen åtminstone tas upp för en diskussion.
– Allting går att utveckla och med tidens gång blir vissa saker omoderna. Det är det vi måste göra nu. Det är ungefär som att skulle köra fordon från 1941 i dag. Det skulle funka i enstaka fall men hur skulle det se ut med utsläppen och sådana saker, det skulle vara fullständig katastrof., säger Poljarevius.
Funcke: Nedmontering av demokratin
Även regeringen har under hösten öppnat för att man vill stoppa vissa söktjänster från att sprida personuppgifter. Men en ändring tar lång tid. Enligt experten i yttrandefrihet, Nils Funcke, är det inte särskilt troligt att det händer och att det dessutom skulle innebära en nedmontering av demokratin.
– Varje begränsning av offentligheten innebär ju att man gör avkall på en del av demokratin och ska man göra sådana avsteg måste det finnas ett tydligt behov av det och inte sträcka sig längre än nödvändigt menar Funcke.
Vidare menar Poljarevius att det finns en annan sida som det inte talas så mycket om, där kriminella får tag i uppgifter genom att infiltrerar de svenska myndigheterna.
– Det finns vissa uppgifter som är hemliga men det verkar som att de även får access till det. Ett konkret exempel är ju fallet vid Attunda tingsrätt. En uppgifter om vilka individer som var utsatta för telefonavlyssning under själva processen där det pågår, det ska ju väldigt få känna till.
Just frågan om korruption inom myndigheterna menar Poljarevius blir extra skadliga för polisens arbete.
– När vi då ska göra våra tillslag kammar vi noll för de har redan flyttat sina lager och vapendepåer. Attunda-fallet är inte första gången och inte heller sista gången, det är min personliga uppfattning, säger han.
Kaotiska månader
När Poljarevius sammanfattar året som gått från en polisiär synvinkel är det en dyster bild han målar upp. Han använder det han kallar för ”svarta september” som exempel för när oskyldiga personer, anhöriga till gängkriminella började attackeras med hjälp av uppgifter från de öppna källorna.
Följande månader beskriver han som ”på gränsen till kaotiska”.
– Det kom som på löpande band med något slags crescendo i september månad där människor som inte hade med konflikten att göra miste sina liv, säger han.
Samtidigt säger han att det kunde sett mycket värre ut, om det inte var för polisens intensiva arbete.
– Det pågår mycket saker under ytan. Vi stoppar många våldsdåd innan de inträffar. Dels genom offensivt polisarbete men även genom den nya lagstiftningen om att få möjlighet till avlyssning.
Han menar att dåden som stoppats följer mönstret med unga utförare och tunga vapen. Under året har man även gjort stora beslag över hela landet.
– I region norr gjordes ett jättebeslag av sprängmedel, i Uppsala stoppade man ett fordon med 300 kilo sprängmedel och i Stockholm hittade man en vapendepå med över 30 vapen.