Sömnforskaren: Förlamning orsaken till vanliga mardrömmen
Uppdaterad 2018-11-24 | Publicerad 2018-11-23
Drömmar har alltid fascinerat. Men visste du att drömmar är nödvändiga för oss människor och att det finns en logisk förklaring till vår vanligaste mardröm?
Sömnforskare Torbjörn Åkerstedt reder ut myt och fakta om dröm och sömn.
– Vi skulle inte komma ihåg saker och ting utan våra drömmar, säger sömnforskare Torbjörn Åkerstedt.
OBS! Den här artikeln har tidigare innehållit ett liveflöde som inte längre stöds av vår nuvarande sajt. Övrig text i artikeln kan fortfarande innehålla syftningar till det flödet.
Har du också drömt att du försöker fly från något farligt eller ta dig någonstans utan att komma en millimeter? Det är en klassisk mardröm som vi ofta vill tolka som att vi försöker fly från något i verkliga livet.
Men enligt sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt hänger mardrömmarna ihop med att vår hjärna stoppar signalerna från drömmarna innan de når musklerna vilket gör att vår kropp kan fortsätta vila.
– Kroppen är förlamad när man drömmer. Fungerar inte förlamningsfunktionen skulle vi agera ut våra drömmar. Det innebär att det är lätt att tro att det finns en koppling mellan förlamningen och drömmen, säger Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi vid Karolinska institutet.
När hjärnpolisen sover släpper drömmen loss
Kroppen må vara förlamad under sömnen men hjärnan är superaktiv när vi drömmer. Det är egentligen bara frontala delen av hjärnan, som kontrollerar och behärskar oss, som är i vila.
– Det är därför drömmar kan få den absurda karaktär de får. Polisen sover, säger Torbjörn Åkerstedt.
”Ta drömtydning med en nypa salt”
Ofta rör sig drömmarna kring händelser som ligger oss nära i tid och nära emotionellt. Men när hjärnan släpper loss under drömsömnen kan lite vad som helst dyka upp. Torbjörn Åkerstedt jämför det med att skaka ett äppelträd. Man vet aldrig vilka äpplen som trillar ned och hamnar i drömmen.
Så att försöka sig på att tyda en märklig dröm är inte något som Torbjörn Åkerstedt ger mycket för.
– Drömtydning är ingen vetenskaplig aktivitet. Man ska ta det med en väldigt stor nypa salt. Däremot kan det vara intressant att diskutera sina drömmar, säger han.
Inget samband mellan sömn och fullmåne
En annan vanlig uppfattning är att vår sömn försämras under fullmåneperioder, som nu under helgen.
Det finns ett fåtal studier som stödjer teorin, men också studier som visar att det inte finns något samband mellan dålig sömn och fullmåne, menar Torbjörn Åkerstedt.
– Det finns inga säkra data på att fullmånen påverkar sömnkvaliteten. Mycket av de här idéerna härrör från gamla tider, säger han.
Och teorin om att månens gravitationskraft skulle få människor ur balans för att det påverkar vår vattennivå i kroppen ger han inte mycket för.
– Månen påverkar vatten, men det krävs stora vattenvolymer. Östersjön och våra sjöar påverkas inte så det är ytterst osäkert att en människas vattenvolym skulle påverkas. Resonemanget verkar vara astronomiskt felaktigt, säger Torbjörn Åkerstedt.
Vi minns mardrömmar bättre
Alla människor drömmer men de flesta av våra drömmar passerar obemärkt förbi. Vi kommer nämligen bara ihåg de drömmar som vi vaknar i. Vaknar man ofta under natten kommer man alltså ihåg fler drömmar än om man sover djupt och ostört.
– Ju sämre man sover desto fler drömmar kommer man ihåg, säger Torbjörn Åkerstedt.
Detta är också förklaringen till att vi ofta kommer ihåg våra obehagliga drömmar.
– Mardrömmar är våldsamma och fysiologiskt uppvarvande. Pulsen bultar och andhämtningen är häftig och då vaknar man. Man vaknar inte i de tråkiga drömmarna, säger Torbjörn Åkerstedt.
Känslomässiga vrak utan drömmen
Från 1970-talet och framåt trodde man inte att våra drömmar hade någon funktion alls. Men forskare har upptäckt att drömsömnen är nödvändig för oss människor. Det är då hjärnan överför minnen från korttidslagring till långtidslagring.
– Vi skulle inte komma ihåg saker och ting utan våra drömmar, säger Torbjörn Åkerstedt.
Det är inte den enda superkraften som drömmen besitter. Vi skulle faktiskt gå runt som känslomässiga vrak om vi inte varje natt fick drömma av oss och tvätta bort emotionell laddning i hjärnan.
– Får man drömma så återställer man den emotionella balansen. Utan drömmar skulle vi bli emotionellt överkänsliga och neurotiska, säger Torbjörn Åkerstedt.