Kritiken mot missbruksvården: ”Stora variationer över landet”

Uppdaterad 2019-04-10 | Publicerad 2019-04-06

Över hälften av rattfylleristerna som dödar har missbruksproblem, visar Aftonbladets stora granskning.

Och missbruket pekas ofta ut som orsaken till att personerna fortsätter att begå brott.

Samtidigt döms få till vård istället för fängelse.

– De måste erbjudas en väg tillbaka i samhället och då måste straffet samspela med vården, säger Gerhard Larsson, som ledde den stora missbruksutredningen.

Möjligheten för missbrukare att få vård varierar stort beroende på var i landet du bor, menar Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Många av dem börjar med narkotika redan som tonåringar, är bostadslösa, saknar jobb och har inte gått färdigt skolan. Aftonbladets granskning av personerna som påverkade kör ihjäl en annan människa i trafiken visar att över hälften av dem har ett uttalat missbruk. Något som stått i bland annat frivårdsyttranden och domar. Det handlar om både narkotika och alkohol.

En klar majoritet av de missbrukande gärningsmännen i Aftonbladets granskning har dömts för brott vid ett stort antal tillfällen. Och i frivårdsyttranden pekas ofta missbruket ut som en av de bakomliggande orsaken till kriminaliteten.

Men möjligheten för missbrukare att få vård varierar stort beroende på var i landet du bor, menar Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.

– Vi ser stora variationer över landet och det kan handla om i vilken mån man använder tvångsvård, eller hur väl samordnade vårdkedjor man har men också hur man låter patienten få inflytande över vården eller vilken typ av uppföljning man har, säger Wigzell.

”Det är allvarligt”

I Sverige delar i dag kommunen och landstingen på ansvaret för missbruksvården. Men trots att de har laglig skyldighet att samverka för patienternas bästa så saknar hälften av kommunerna överenskommelser för hur det ska se ut, enligt Socialstyrelsen.

– Det är allvarligt för vi har krav i lagstiftningen på vård på lika villkor och det är väldigt viktigt att tillgången och kvalitén på insatserna inte avgörs av var du bor, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Sverige har bland de högsta siffrorna i Europa när det gäller dödlighet bland missbrukare, enligt EMCDDA, och ungefär 75 procent av de intagna hos Kriminalvården har missbruksproblem. Enligt Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare på Kriminalvården, är vården alldeles för ojämlik, beroende på var i landet missbrukaren är hemmahörande. Han tar upp underhållsbehandlingspatienter som ett exempel och säger att en stor majoritet av dem som får behandling i antingen får det i region Skåne eller Stockholms läns landsting.

– Det innebär att hälften av patienterna är fördelade mellan Stockholm och Skåne och de andra 19 landstingen har hand om resten. Många av landstingen har också väldigt långa köer för att få behandling, säger Nilsson.

Norge: Sverige halkar efter

I Danmark ska en missbrukare som söker hjälp för sitt beroende garanteras att utredning och behandling inleds inom 14 dagar och i Norge inom fyra veckor. I Sverige finns det inte någon sådan tidsgräns, bortsett från den allmänna vårdgarantin som gäller för alla patienter oavsett åkomma. Gerhard Larsson, som bland annat låg bakom den stora missbruksutredningen som beställdes av regeringen och presenterades 2011, säger att det är viktigt att se till att personer snabbt kommer in i behandling och han är kritisk till att personer med beroende inte kan garanteras snabbare vård.

– Till skillnad från om du har ett hjärtproblem exempelvis så krävs det motivation för att komma tillrätta med beroendesjukdomar. Och sådan motivation är en färskvara. Om du knackar på dörren för att få hjälp men måste vänta i tre månader innan du får det kan du tappa motivationen och börja supa eller knarka igen. Jag tycker att det måste finnas en skyldighet att ta tag i det högst efter fyra veckor, säger Gerhard Larsson.

Thomas Clausen, professor på Oslo universitets centrum för beroendeforskning säger att det normala i Norge är att missbrukare får vård inom en vecka.

– I Norge har man byggt ut kapaciteten och tillgängligheten snabbare och i större grad än vad man har i Sverige. I dag är det praxis att det inte finns väntetid någonstans i landet så det är ett försprång vi har framför Sverige, säger han och tillägger:

– Ju snabbare någon kan få till exempel LARO-behandling reducerar vi risken för sjuklighet, dödlighet och kriminalitet, så det finns ingen anledning att folk ska gå längre än nödvändigt och vänta på behandlingen om man kvalificerar sig för den.

Gerhard Larsson genomförde den stora missbruksutredningen som presenterades 2011. Han menar att missbruksvården i Sverige behöver moderniseras.

Missbruksvården – för omodern

Gerhard Larsson menar att missbruksvården i Sverige behöver moderniseras – och att lagstiftningen inte anpassats till att beroende är en sjukdom och för detta behövs behandling för att bryta ett beroende.

– Samspelet mellan straff och vård har varit väldigt begränsat i Sverige. Om människor kör ihjäl någon när de är fulla och blir dömda så räcker det ofta inte att låsa in dem utan de måste erbjudas en väg ut och då måste straffet samspela med vården. I till exempel Holland ingår det i straffet att man ska vända sig till en vårdinstans, säger han.


LÄS FLER ARTIKLAR I GRANSKNINGEN

De fortsätter köra rattfulla – efter att ha dödat
Vanligaste straffet för att döda på fyllan: 2 år
CANTWELL: Så här ser ett fiasko ut när det kläs i siffror
GRAFIK: Här kördes de ihjäl av rattfyllerister
Här är männen som dödar på fyllan
Erik, 13, dödades på väg till bandyträningen
Inge: ”Jag hittade pappa död i diket”