Omtumlande tid i Spanien

Ta spjärn, Spanien, en intensiv vecka väntar.

Först kommer domarna mot de katalanska separatistledarna. De kommer att fällas för uppvigling, enligt spanska medier.

Sedan ska diktatorn Franco flyttas till en mer undanskymd plats.

Allt detta strax före landets fjärde parlamentsval på fyra år.

Den närmaste tiden blir utan tvekan omtumlande för de över 46 miljoner spanjorerna.

Efter en fyra månader lång rättegång väntas Högsta domstolen (HD) under måndagen meddela domarna mot tolv katalanska politiker och ledare för självständighetsrörelser.

De är åtalade för händelser i samband med Kataloniens utbrytningsförsök hösten 2017.

Åklagarsidan yrkade på brottet uppror (rebelión) för nio personer, som suttit frihetsberövade i nära två år. En av dem är regionens tidigare vicepresident Oriol Junqueras, hotad av 25 år i fängelse.

Men HD avvisar uppror, som förutsätter att de åtalade skulle ha uppmuntrat till våldshandlingar, rapporterar El País och flera spanska medier.

I stället väntas fällande och enhälliga domar för brottet uppvigling (sedición), vilket handlar om att främja handlingar som bryter mot lagen.

För Junqueras vankas 13-15 års fängelse, uppger en rättskälla för Reuters. Då ingår även straff för missbruk av allmänna medel.

Ytterligare åtta fälls för uppvigling och missbruk av allmänna medel. De döms till fängelse i fallande skala, enligt spanska medier.

De tre icke häktade kommer enligt uppgifterna att dömas för ohörsamhet, vilket inte ger fängelse.

För flera väntar dessutom böter och långvariga avstängningar för offentlig tjänst.

Värsta krisen

Den katalanska frågan har inneburit Spaniens svåraste politiska kris sedan demokratin återvanns på 1970-talet.

I oktober 2017 utlyste regionens styrande separatistpartier en folkomröstning om självständighet och Katalonien utropades som republik, något som Madrid omedelbart upphävde.

På valdagen och någon vecka tidigare förekom våldsamheter. Folk skadades i bråk med polisen. I rättegången anklagade åklagarsidan de åtalade för att ha underblåst oroligheterna.

– Det som ägde rum var en statskupp, sade åklagaren Javier Zaragoza.

De åtalade anser att de använt sina demokratiska rättigheter och att deras politiska idéer fått dem bakom skranket.

– Spottloskor, ett kastat staket, några sparkar. Är det våldet som krävs för att få staten på knä? undrade advokaten Jordi Pina retoriskt.

Protester väntas

Så snart domarna blivit offentliga kallar självständighetsrörelserna ANC och Òmnium Cultural till protestmarscher över hela regionen. En generalstrejk planeras till fredag.

En radikal gräsrotsgrupp, CDR, lovar att bjuda på "överraskningar". Nyligen greps personer från CDR misstänkta för att ha planerat terrordåd.

Det stora separatistpartiet ERC (som Oriol Junqueras tillhör) vill ha amnesti för de "politiska fångarna".

– Ett icke frikännande utslag är fullständigt orättvist, säger talespersonen Pere Aragonès enligt Reuters.

Inför de fruktat kraftiga reaktionerna på domarna manar ERC till fredliga protester.

Inrikesdepartementet förstärker polisen i Katalonien. Skulle situationen urarta kommer regeringen inte dra sig för att ta direkt kontroll över regionen – som skedde 2017 – enligt premiärministern och socialisten Pedro Sánchez.

Pressad Sánchez

Hans parti PSOE vann valet i april, men fick aldrig stöd nog i kongressen för att kunna bilda regering. Därför är det nyval i Spanien den 10 november – det fjärde valet sedan 2015.

PSOE ser ut att förbli störst, fast dödläget kan mycket väl bestå. För Sánchez skulle det innebära en balansakt på slak lina. På nytt söka katalanska separatistpartiers stöd i regeringsbildningen? Eller lyssna på mittenhögerpartiet Ciudadanos erbjudande om en "bred nationell pakt" för att bland annat ta sig an den katalanska krisen, som allt mer styr spansk politik.

Valutgången och regeringsbildningen kan komma att påverkas av vad som händer i Katalonien efter domarna. Högern har länge tyckt att Sánchez är för mjuk mot självständighetsivrarna.

– Vad än domen blir måste han hålla sig till den och inte benåda (de katalanska ledarna) eller ge dem oförtjänta privilegier i fängelset, sade Ciudadanos-profilen Ines Arrimadas i helgen rapporterar Reuters.

Franco splittrar

I detta känsliga och uppslitande läge ska kvarlevorna efter diktatorn Francisco Franco flyttas från mausoleet i Valle de los Caídos (De stupades dal) till en familjegrav i El Pardo utanför Madrid.

Francos familj och anhängare har motsatt sig gravöppningen och överklagat alla domstolsbeslut. Men i fredags kunde PSOE-regeringen avgöra det segslitna ärendet en gång för alla, efter klartecken från HD. Valle de los Caidos stängdes inför flytten av stoftet som enligt nyhetsbyrån Europa Press äger rum någon gång mellan den 18 och 22 oktober.

Regeringen kommer att ge familjen 48 timmars varsel att närvara vid gravöppningen och den korta begravningsceremonin, varifrån varken bilder eller ljudupptagningar tillåts. Från statens sida deltar justitieministern.

Flytten av Franco splittrar landet. Högersympatisörer är allmänt emot medan vänstern, anhöriga och andra anser att monumentet i Valle de los Caídos bör hedra inbördeskrigets (1936-1939) offer – varav över 30 000 är begravda i området – i stället för Franco själv.