Rektor dödshotas efter slöjdebatt i Skurup

Marc Skogelin/TT

Publicerad 2020-02-22

Mattias Liedholm, rektor på Prästamosseskolan i Skurup. Arkivbild.

Dödshoten har kommit på telefon, över mejl – och i vykort hem till familjen.

När rektorn Mattias Liedholm meddelade att slöjförbudet i Skurup inte skulle tillämpas i skolan blev han en tydlig måltavla för slöjkritiker i Sverige.

Från kommunen är stödet närmast obefintligt, säger han.

I december beslutade kommunfullmäktige i Skurup kommun i Skåne att införa slöjförbud i skolan. Förbudet omfattar huvudduk, burka, niqab och andra klädesplagg som har till syfte att dölja elever och personal, enligt SD-motionen som röstades igenom.

Men när SVT intervjuade Mattias Liedholm, rektor på Prästamosseskolan i Skurup, berättade han att man inte skulle vidta några åtgärder mot elever och personal som vill bära slöja i skolan. Detta eftersom förbudet strider mot svensk lag, enligt Liedholm. Samma bedömning gör även Skolverket, som anser att det strider mot religions- och yttrandefriheten.

Inte långt efter beskedet började hatet och hoten att komma.

– Läsare har på något vis gjort mig till någon form av riddare för slöja, vilket jag inte är, säger Mattias Liedholm.

– Vad jag gör är att stå upp för mina elever och deras trygghet, de ska känna att de får fatta beslut om sig själva. Jag står också upp för den lagstiftning som finns.

Filmer på avrättningar

Det mesta har kommit på mejl, berättar han. Allt är inte explicita hot, det handlar också om "information" om hur han borde tänka, som han förklarar det.

– Och påståenden om att jag är olika saker, att jag är en pedofil som tycker om barn i slöja. Man skickar även bilder och filmer, på kvinnor som stenas ihjäl. Man försöker informera mig om vad muslimerna "egentligen vill" med Sverige.

Det har också kommit regelrätta hot.

– En man som ringde till skolan avslutade samtalet med att han skulle döda oss alla. Det har också skickats brev hem till min familj. Det tycker jag är ännu värre.

TT: Hur har det påverkat dig?

– Det tar ju tid från vad jag borde göra egentligen. Det känns som att man har fått en ofrivillig roll i hela Sverige, för att man har stått upp för sina elever i en liten kommun i södra Sverige.

Kritisk mot kommunen

Han har i samråd med säkerhetschefen i kommunen anmält hoten. I övrigt är han mycket kritisk till stödet från cheferna i kommunen, som han upplever som icke existerande, eller i vart fall alldeles för saktfärdigt.

– Hade min personal fått hot hade jag kallat in personen, frågat om familjen behövde hjälp, tagit reda på vad polisen gjorde, om man behövde samtalsstöd och så vidare. Men nej, ingenting, säger Mattias Liedholm.

Ulrika Fridh, biträdande förvaltningschef på skol- och utbildningsförvaltningen i Skurup, anser dock att man har gjort vad man har kunnat.

– Det är klart att vi försöker hjälpa honom i den situationen, det är ju allvarligt. Det är tråkigt att han känner så, säger hon, och tillägger att Mattias Liedholm har tackat nej till hjälp från kommunen.

"Utvärdera i efterhand"

Enligt Liedholm tackade han nej eftersom erbjudandet om hjälp kom först efter upprepade mejl från honom, och att han såg det som en förolämpning efter deras agerande.

TT: Har ni gjort allt ni kan?

– Det får man alltid utvärdera i efterhand. Det gör man alltid i situationer som uppstår, funderar på vad man kan göra bättre till nästa gång, säger Ulrika Fridh.

Mattias Liedholm är dock glad över det stöd han fått från bland annat facket och andra rektorer runt om i Sverige.

– Jag får också brev från boende i Skurup som tackar för att jag står upp för de demokratiska principerna i skolan, säger han.