Förslaget: Fler ska kunna få presstöd

helskärm

De vita fläckarna på mediekartan riskerar bli fler och större, enligt medieutredningen.

Flera nya aktörer föreslås kunna få presstöd, bland annat digitala- och gratismedier.

Ramen för mediestödet utökas med 165 miljoner kronor till år 2020, då det uppgår till 732,1 miljoner kronor. Det nya mediestödet föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. I det kan såväl digitala medier som gratismedier komma ifråga liksom nyhets- och bildbyråer.

– Fler släpps in i systemet. Samtidigt ökar kraven. Vi hoppas på extra stimulans och att de vita fläckarna täcks, säger utredaren Anette Novak.

Följande ingår bland annat i Novaks förslag till nytt mediestöd: Betald upplaga ska inte längre vara stödbas, ansvarig utgivare ska krävas, extra stöd ska ges för underbevakade områden samt för förbättrad tillgänglighet. Dessutom ska nystartade medier samt medier för det samiska folket och de nationella minoriteterna få lägre tröskelvillkor. Oberoendet från staten ska öka.

Vilja att betala

Anette Novak berättar att man genomfört en medborgarundersökning i samband med utredningen.

– Vi ser att det finns en stor vilja att betala för journalistik. Ungefär hälften är beredda att betala för kvalitativa nyheter. Kvinnor är mer benägna att betala än män.

Samtidigt betonar Anette Novak att det är en stor skillnad i åldrarna när det gäller intresset för lokaljournalistik.

– Bland de yngre är det bara 16 procent som följer med vad som händer lokalt, säger Novak.

Siffror från branschorganisationen Tidningsutgivarna speglar väl den svåra situation som svensk dagpress befinner sig i. De senaste fem åren har intäkterna minskat med drygt 3,5 miljarder kronor. Under samma period har antalet anställda journalister gått från 5 200 till 3 900, en minskning med 25 procent.

TT