Hopp om effektiva alzheimermediciner grusat

Anna Hansson/TT

Johan Nilsson/TT

Publicerad 2020-02-21

Två nya läkemedelskandidater som prövats mot en form av Alzheimers sjukdom har inte gett önskad effekt. Vare sig minnesförsämringen eller den kognitiva förmågan påverkades.

För 41-årige studiedeltagaren Marty Reiswig kom beskedet som en chock.

"Min tid börjar rinna ut", säger han till TT.

Än en gång har förhoppningen om en fungerande behandling mot Alzheimers sjukdom gått om intet. Det visar de första resultaten från en internationell studie.

– Det här är ett väldigt tråkigt resultat för omvärlden, säger professor Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, till Sveriges Radio.

Den aktuella studien utgick från personer med en ovanlig genetisk förändring som innebär att patienterna löper stor risk att utveckla Alzheimers sjukdom, en sjukdom som drabbar hjärnan och resulterar i demens, det vill säga en kraftig försämring av den drabbades mentala och psykiska förmågor.

I studien ingick sammanlagt 194 patienter. De flesta var fortfarande symtomfria, eller så hade de bara milda symtom på sjukdomen. Under fem års tid fick sedan 52 av dem en experimentell substans kallad gantenerumab, medan lika många fick substansen solanezumab. Resten av deltagarna utgjordes av familjemedlemmar som fungerade som en kontrollgrupp och som inte fick någon medicin alls.

Chockbesked

Den aktuella genförändringen gör så att deltagarna bildar ovanligt mycket av ämnet amyloid, som ansamlas i de plack i hjärnan som är typiska för sjukdomen. Tanken var att medicinerna skulle bromsa bildningen av patienternas amyloid och på så sätt förhindra, eller åtminstone fördröja, sjukdomen.

Huruvida medicinerna lyckades bromsa tillverkningen av amyloid är fortfarande oklart, men sjukdomen lyckades de inte hejda.

En av deltagarna är 41-årige Marty Reiswig från Denver i USA. I hans familj är medelåldern för att insjukna i Alzheimers sjukdom 47 år. När han och hans fru fick reda på resultatet blev de helt chockade.

"Jag hade satt mycket hopp till den här studien", skriver Marty Reiswig till TT.

"Min tid börjar rinna ut. För många andra i studien är den redan utrunnen", fortsätter han.

Slår till oavsett

Forskarna bakom studien har dock inte gett upp hoppet. Kanske, säger de, är substanserna effektiva om de sätts in tidigare och/eller i högre doser. Professor Bengt Winblad, däremot, är tveksam.

– Forskningen måste hitta nya mål för behandlingen. Man kanske måste kombinera behandlingar, både mot amyloid, mot inflammation och mot sockeromsättningen i hjärnan. Vi vet så otroligt mycket mer från forskningen i dag och då kan vi mycket bättre designa studier, säger han.

Så många andra alternativ än att hitta en fungerande läkemedelsbehandling finns nämligen inte. För till skillnad från många andra sjukdomar har vår livsstil endast en marginell betydelse för risken att utveckla sjukdomen.

– Den uppträder oavsett om vi lever sunt eller inte. Däremot kan jag tänka mig att det fördröjer insättandet av sjukdomen, om man stimulerar hjärnan. Men det hindrar inte att man får den. Den slår till oavsett, säger Bengt Winblad.

"Måste hitta botemedel"

Marty Reiswig lever dock på hoppet om att studien ska ge lärdom och medicinska framsteg. Något annat är otänkbart för hans del.

"Varje stort vetenskapligt genombrott springer ur tidigare misslyckanden. Vi kommer att vara kvar i studien och fortsätta att pröva de mest lovande behandlingarna och vi kommer att hitta ett botemedel. Det måste vi. En värld med alzheimer är helt enkelt oacceptabelt."