Rektor: ”Nedskärning kan faktiskt hjälpa”

Uppdaterad 2019-12-18 | Publicerad 2019-12-17

Grundskolenämnden beslutar om kommande års budget under tisdagen.

Skolans budgetförslag har fått motta stor kritik i Malmö.

Även om rektorerna ser mindre resurser som något negativt försöker de hitta ljuspunkter.

– I vissa fall kan en skärpning eller nedskärning av budget faktiskt hjälpa, säger Peter Hansson, rektor på Risebergaskolan.

Grundskolenämnden sammanträder under tisdagen för att klubba kommande års budget. Den föreslagna budgeten har dock fått utstå hård kritik. De fackliga organisationerna har satt sig emot den, föräldrar till skolelever har valt att demonstrera och enligt Sydsvenskan är oppositionspartierna också redo att fälla den skolbudget som Socialdemokraterna och Liberalerna presenterat.

Om budgetförslaget går igenom kommer skolbudgeten, med anledning av bland annat de indragna statsbidragen, att minska med 50 miljoner kronor 2020.

Rektorerna i Malmö avvaktar nu det politiska beslutet.

– För min del har jag inte så mycket till reaktion att komma med än så länge. Vi har inte gått ut med några varsel. Blir det förändringar för vår del så blir det först till höstterminen - och det är inte ens säkert att det blir förändringar, säger Julia Ljungberg, rektor för Kryddgårdsskolan i Rosengård.

”Alltid tråkigt”

Inte heller på Lindängeskolan har man lagt fokus på eventuella effekter förrän en skolbudget faktiskt klubbats igenom.

– Det är alltid svårt med pengar, detaljer och vad det innebär. Vi har en stundande skolinspektion som tar allt mitt fokus just nu, så jag kan inte påstå att jag satt in mig i det jättemycket, säger Gunilla Frykander, tillförordnad rektor på Lindängeskolan.

Hon är dock noga med att poängtera det dystra i att skolan får färre resurser.

– Det är alltid tråkigt när det går åt det hållet. Det kan jag inte säga annat om, såklart.

En skola som kommer drabbas kraftigt om skolbudgeten går igenom är Risebergaskolan. Rektor Peter Hansson uppger att de i sådana fall kommer behöva göra sig av med tre och en halv tjänst.

Kan vara positivt

– Man får såklart förhålla sig till de pengar och resurser man har. Jag har heller ingen helhetssyn över hela Malmö och hela grundskoleförvaltningen, så jag kan inte uttala mig om man kan skära någon annanstans. Det har jag ingen uppfattning om, men jag tycker såklart inte man ska skära i skolbudgeten överhuvudtaget, säger Peter Hansson.

Risebergaskolan har förberett sig inför ett scenario där skolorna tvingas till nedskärningar. Rektorn menar även att mindre personal inte per automatik behöver vara av ondo.

– Vår stora utmaning för ett år sen var att vi fick skära jättemycket i skolbudgeten inför i år. Det var en rejäl utmaning att hitta bra lösningar, men det lyckades vi med. I ett perspektiv att utvecklas som skola och i sitt uppdrag tänker jag att man ibland kan behöva hitta lite andra, effektiva lösningar, säger Hansson och lägger till:

– I vissa fall kan en skärpning eller nedskärning av budget faktiskt hjälpa, men att man då hela tiden balanserar det gentemot den ledning och stimulans som eleverna behöver.

Längre tid för förändringar

Nedskärningarna behöver enligt Peter Hansson inte nödvändigtvis heller rikta sig mot lärare, utan kan även innebära en smalare ledningsgrupp eller mindre administrativt stöd. Exakt vad det innebär kan de besvara först efter att ha analyserat skolorganisationen. Även om han inte är orolig för eleverna menar han att en mindre budget kommer få effekter.

– Det blir mindre personal som kan jobba med andra frågor än det rena undervisningsstödet och tar kanske längre tid att genomföra nödvändiga förbättringar.

Gottorpsskolan i Bunkeflostrand tillhör dem som inte kommer påverkas särskilt mycket av budgeten.

– Som tjänsteman har jag inga specifika synpunkter. Det anslaget är de pengar man får och sedan förhåller man sig till det. Vi har gjort en preliminär budget för att skolan ska fungera. Sen är det alltid så att mer resurser ger högre kvalité. Men i detalj har jag inte så mycket synpunkter annars, säger Karl-Assar Bagewitz, rektor för Gottorpsskolan.

Då de är en högstadieskola berörs de inte i lika hög utsträckning av de riktade statsbidragen som nu försvinner. Huvudskälet till att Gottorpsskolan inte berörs särskilt mycket är dock att det är en så pass ny skola. De har nyligen anställt ny personal och i vår blir de ytterligare en klass - vilket innebär att fler lärare kommer behövas.

Försenade protester

– Sammanfattningsvis så slår det nog lite olika mot skolorna, beroende på hur kostymen sett ut i förhållande till antal elever. Vi är fler elever redan till vårterminen. Vi har ett elevnetto i vår, vilket i det här sammanhanget är skolans inkomstkälla, säger Bagewitz.

Julia Lindberg, rektor på Kryddgårdsskolan, menar i sin tur att den stora upprördheten kring budgeten riktats åt fel håll.

– Budgetförslaget är nu lagt på grundskolenämndens bord. Då bör man reagera på kommunstyrelsen som bestämmer hur mycket skolan ska få. Det är det intressanta, att de fått för lite i början. Hur grundskolenämnden väljer att fördela pengarna är så klart viktigt, men de kan inte fördela mer pengar än de fått.

Hon lägger till:

– Protesterna som görs nu är kanske lite sena, kan jag tycka. Grundskolenämnden beslutar inte ensamma om hur lite pengar skolan ska få, utan de fördelar bara summan de fått sig tilldelat.