Bye, bye, Britain – här är sagan om brexit

Wiktor Nummelin/TT

Publicerad 2020-01-26

Ett tal i London den 23 januari 2013 satte brexitbollen i rullning när Storbritanniens dåvarande premiärminister David Cameron utlovade en ny folkomröstning om EU. Arkivfoto.

Det började som intern partitaktik i London och slutar som en svidande prestigeförlust för EU.

Nu sätts punkt i sagan om brexit.

Eller?

Den 31 januari 2020, klockan 23.00 lokal tid, halas EU-flaggorna i Storbritannien. Efter alla om och men under de senaste åren är allt snart redo för landets utträde ur unionen.

Formellt spikas utträdet i Bryssel på onsdag när EU-parlamentet röstar om att godkänna utträdesavtalet. Därefter ska även de kvarstannande medlemsländerna formellt säga sitt, skriftligen eller via sina ambassadörer.

Sedan kan brexitörerna skåla och bremainarna dricka gravöl.

"Ibland kändes det som om vi aldrig skulle komma över brexit-mållinjen, men nu har vi gjort det", konstaterade premiärminister Boris Johnson i ett uttalande sedan det brittiska parlamentet i onsdags slutligen godkänt utträdesreglerna.

Camerons löfte

Brexitbollen sattes i rullning när företrädaren David Cameron utlovade en folkomröstning i ett tal i London 2013.

Han var dock inte ute efter att lämna EU, utan bara sätta press på övriga medlemsländer att förändra unionen och ge britterna ett lösare medlemskap med fler undantag kring exempelvis den fria rörligheten.

– För oss är EU medlet för att nå våra mål, inte målet i sig. Jag är inte någon brittisk isolationist, men jag vill ha en bättre uppgörelse för Storbritannien – och inte bara för Storbritannien, utan för hela Europa, talade Cameron.

Tanken var att folkomröstningen samtidigt skulle lugna den växande del av det egna Konservativa partiet som blivit allt mer högljutt EU-skeptiskt.

Merkel köpte mat

Camerons försök att förhandla om den brittiska relationen till EU gick dock inget vidare. På ett avgörande toppmöte i februari 2016 försökte premiärministern få det att se ut som om stenhårda diskussioner pågick in i det sista.

Det hindrade inte Tysklands förbundskansler Angela Merkel från att skapa klassiska pressbilder när hon mitt under mötet gick ut och köpte pommes frites på ett närliggande torg, i väntan på att Cameron skulle bli nöjd.

"Ynkligt" och "illa dold fars" skrev sedan den brittiska pressen när resultatet endast blev löften om diverse undantag för utbetalning av barn- och socialbidrag.

Två dagar senare åkte Cameron på nästa smäll när populäre partikamraten Boris Johnson – då fortfarande borgmästare i London – meddelade att han tänkte kampanja för ett utträde.

Mordet på Cox

Sedan dess har brexit dominerat nyhetsflödet, framför allt i Storbritannien, men även i resten av Europa. Själva folkomröstningen i juni 2016 vanns av lämna-sidan med en marginal på 1,3 miljoner röster – 51,89 procent mot 48,11.

Två nyval har hållits, två premiärministrar har fallit, liksom otaliga andra partiledare och ministrar.

Sagans mörkaste kapitel skrevs redan innan folkomröstningen. Den 16 juni 2016 mördades den EU-vänliga parlamentsledamoten Jo Cox av en högerextrem nationalist.

Förhandlingarna med EU har gått fram och tillbaka. Det oeniga brittiska underhusets debatter och omröstningar har följts som rena såpoperan och gjort personer som talman John Bercow och ärkebrexitören Jacob Rees-Mogg till välkända namn långt utanför Storbritannien.

Johnsons val

Till sist var det Boris Johnson som chansade rätt om läget när han utlyste nyval till den 12 december 2019. Storsegern gav nödvändig majoritet för att infria hans löfte om ett snabbt slut på sagan.

– Vi ska få brexit överstökat! tjoade ledamöterna glatt från främst den konservativa sidan, när det nya underhuset samlades.

Det brittiska utträdet är en rejäl prestigesmäll för EU som annars bara vuxit och vuxit sedan kol- och stålunionen tog form i början av 1950-talet.

– Det är inte läge att fira, konstaterade förre talmannen Antonio Tajani när EU-parlamentets ansvariga utskott sade sitt om utträdet i torsdags.

Somliga EU-anhängare hoppas visserligen att brexit ska innebära en nystart, när rest-EU inte längre behöver lägga kraft på att få Storbritannien att dra åt samma håll i exempelvis ekonomin.

Andra drömmer fortfarande om en brittisk återkomst.

Fast inte Boris Johnson.

"Nu kan vi lägga de tre senaste årens hätskhet och splittring bakom oss och fokusera på att leverera en ljus och spännande framtid", lovar premiärministern inför brexit.

ANNONS