Anonyma vittnen sågas: "Riskerar förtroendet"

helskärm

Utredningen om att införa ett system med anonyma vittnen får skarp kritik.

Domstolsverket och JO pekar på att systemet riskerar att minska allmänhetens förtroende för rättsväsendet.

En av regeringens åtgärder för att bekämpa gängkriminaliteten och bryta tystnadskulturen handlar om att tillåta anonyma vittnen i brottmål. Det är ett helt nytt system ur svensk synvinkel.

Men förslaget som har utretts får kraftig kritik. Flera remissinstanser ifrågasätter om det ens borde genomföras.

Utredningen, som presenterades i oktober, föreslår att rätten som dömer i ett mål inte ska få veta vittnets identitet. För att få vittna anonymt ska det också finnas en risk för att bli utsatt för våld och hot.

JO: ”Jag avstyrker”

Domstolsverket varnar för att anonyma vittnen kan göra att färre vill vittna på vanligt sätt. Det kan leda till att färre brott klaras upp, vilket skulle ge motsatt effekt i förhållande till vad regeringen vill uppnå.

Människor kan också få orimliga förväntningar på att systemet ska komma åt gängen. ”Detta skulle riskera att minska allmänhetens förtroende för rättsväsendet”, skriver myndigheten.

Även Justitieombudsmannen (JO) pekar på orealistiska förväntningar hos allmänheten och att det kan skada förtroendet för rättsväsendet.

Att en person som står åtalad ska ha full insyn i det bevismaterial som används mot denne är också något som är en ”fundamental princip i en rättsstat”.

”Vinsterna med att införa en ordning som tillåter anonyma vittnen framstår som ytterst begränsade och väger mycket lätt när de ställs emot de principiella inskränkningar i rättssäkerheten som det innebär. Jag avstyrker förslaget”, skriver JO Katarina Påhlsson.

Institutet för mänskliga rättigheter pekar på liknande risker.

”Försämrar rättssäkerheten”

Justitieminister Gunnar Strömmers (M) gamla organisation Centrum för rättvisa, som han grundade 2002, konstaterar att ett system med anonyma vittnen ”utgör ett avsteg från den svenska processtraditionen”.

Organisationen, som värnar enskildas grundläggande fri- och rättigheter, tycker att förslaget måste bli tydligare. Den domare som har beslutat om att tillåta ett anonymt vittne ska garanterat heller inte döma i målet.

Stockholms universitets juridiska fakultet skriver i sitt remissvar att ett anonymt vittne begränsar försvarets möjlighet att kunna ifrågasättas vittnets trovärdighet.

”Lagförslaget kommer därför om det införs att leda till försämring av rättssäkerheten.”

Utredningen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft 1 april 2025, men regeringen vill att den ska träda i kraft så snabbt som möjligt.