Sexåriga Sandra hade virtuellt barnkalas

Att fira sin födelsedag under coronatider kan vara svårt. Men Sandra Södermans speciella barnkalas kunde pågå helt utan risk för smittspridning.

– Vi tänkte att vi kunde ha ett videokalas i stället på grund av coronaviruset, säger hon.

Klockan två på söndagseftermiddagen kopplar flera barn upp sig på en digital tjänst för videomöten. Sandra Söderman fyller sex år och sitter hemma i Stockholm framför tv:n, iklädd kalasklänning. Tillsammans ska de ha ett barnkalas på distans.

– Man får inte komma hit om man är hostig eller snorig. Viruset syns ju inte. Det är en pytteliten boll som hoppar mellan människor när man nyser, säger Sandra Söderman.

I stället för presenter

Först får alla presentera sig och sedan följer charader. De virtuella gästerna förväntas också ha förberett egen fika med hjälp av sina föräldrar. På kalasinbjudan finns recept på chokladdoppade aprikosklubbor som inspiration. I stället för presenter har alla ritat varsin teckning.

– De visade upp teckningar som de hade ritat till mig. På en stod det skrivet att jag skulle titta utanför dörren och där låg ett paket. Det var Elsa-lego från en granne, säger Sandra Söderman.

TT: Kändes det tråkigt att inte ha ett vanligt kalas?

– Lite tråkigt. Innan corona kom ville jag ha ett kalas med skattjakt där alla presenter var gömda. Så hade jag tänkt.

"Bra men lite konstigt"

Idén om ett virtuellt barnkalas kläcktes eftersom många håller sig hemma och undviker att träffas för att minska risken för smittspridning av coronaviruset.

– Det vore tråkigt att inte ha något kalas alls. På jobbet har jag en hel del videomöten och tänkte att det här kanske går att göra som ett kalas, säger Karl Söderman, pappa och festfixare.

Kalaset tog slut efter en timme utan större teknikstrul och flera gäster påpekade att det var konstigt med ett så kort kalas.

– Några tyckte bättre om ett riktigt kalas. När jag frågade varför svarade de att på ett riktigt kalas får man tårta, fiskdamm och se hur man bor, säger Karl Söderman.

I stora drag är både pappa och dotter ändå nöjda.

– Det var bra men lite konstigt, säger Sandra Söderman.