Kärnfrågan: Vågar Kim lita på Trumps garantier?
Läget på Koreahalvön ändras i ett så svindlande tempo att det är svårt att riktigt förstå vad som händer. Men förändringen sker åtminstone i rätt riktning.
Knäckfrågan inför toppmötet är om Kim Jong-un vågar lita på säkerhetsgarantier från en oberäknelig president Trump.
För några dagar sedan skrev jag att det var för bra för att vara sant när Nordkorea meddelade att man var beredd att upphöra med sina kärnvapentester, rentav ge upp sina kärnvapen.
Nu kommer nästa sensationella besked. USA:s president Trump är beredd att träffa Nordkoreas ledare Kim. Vilken scenförändring.
För några månader sedan förolämpade de två öppet varandra och såg ut att vara på väg att föra världen till randen av ett kärnvapenkrig.
Det plötsliga tövädret är givetvis välkommet. Det är bättre att Trump och Kim möts öga mot öga än att de vrider upp spänningen på distans.
Men tillåt mig att mitt i all förvirrad optimism spela rollen av surkart.
Fredsduva?
Det faktum att Trump och Kim ska träffas innebär inte att tvistefrågan om Nordkoreas kärnvapen är löst. Det finns skäl att vara skeptisk till Kim Jong-uns snabba förvandling från krigshetsare till fredsduva. Hur genuin är den egentligen?
Kim har ägnat sina sex år vid makten åt att i ett kraftigt uppskruvat tempo utveckla landets kärnvapen. Nordkorea har nu nått en nivå där experter anser att landet har missiler som kan nå USA och kärnvapen tillräckligt små och lätta för att få plats i toppen av en raket.
Kim har gjort detta för att säkra sin egen och regimens överlevnad. Ingen angriper ett land som har kärnvapen är hans logiska tankegång.
Detta samtidigt som omvärlden och USA hela tiden varnat Kim Jong-un att de inte kan acceptera ett Nordkorea med kärnvapen. Något diktatorn struntat i.
Bytt taktik
Att Kim Jong-un plötsligt börjat lyssna och helt bytt taktik kan ha flera skäl.
- Sanktioner verkar för första gången bita. De gör att Nordkorea går miste om livsnödvändiga exportinkomster. Utan importerad olja stannar landets industri och det blir kallt i husen. Även om sanktionerna blir kvar under eventuella förhandlingar så kommer Kina sannolikt inte känna sig lika bundna av att följa dem och därmed lätta på trycket mot Nordkorea.
- Trump har öppet hotat med att angripa Nordkorea och militära förberedelser pågår. Kanske fruktar Kim att den amerikanske presidenten är tillräckligt galen för att med en militär attack försöka slå ut Nordkoreas kärnvapen.
- Trump är en helt ny typ av amerikansk president som uppträder lika oberäkneligt som Kim själv. Kanske känner Nordkoreas diktator att det är en man han kan göra en deal med som åtminstone gör att han kan vinna lite tid.
- Kim känner att han förhandlar från en styrkeposition nu när han har möjligheten att angripa USA.
Fjäder i hatten
Bara det faktum att Trump gått med på att träffa honom är en fjäder i hatten för den unge Kim. Inför sin hemmapublik kan han framställa det som att ledaren för världens enda supermakt behandlar honom som en jämlike.
Kim Jong-un har allt att vinna på ett möte och inget att förlora. Får han ingen bra deal är det bara att gå tillbaka till att hota Sydkorea och USA med kärnvapenangrepp.
För Donald Trump ser ekvationen lite annorlunda ut.
Det faktum att mötet kommer till stånd gör att presidenten kan peka på att hans tuffa och verbalt hotfulla attityd mot Nordkorea fungerat och tvingat Kim till förhandlingsbordet. Men om Kim Jong-un inte gör som Trump vill är man tillbaka på ruta ett. Vilket inte får den amerikanske presidenten att framstå som en vinnare eftersom han i valrörelsen lovade se till att Nordkorea skulle ge upp sina kärnvapen.
Fredspriset
Då är vi tillbaka till kärnfrågan. Vilka garantier vill Nordkorea ha för att ge upp sina kärnvapen? Även om USA mot förmodan skulle vara berett att ge garantier vad är oddsen för att Kim Jong-un skulle våga lite på Trump?
Den amerikanske presidenten har gång på gång visat att han är beredd att bryta mot ingångna avtal utan att blinka. Nu senast med ståltullarna.
Personligen skulle jag inte köpa en begagnad bil av president Trump och jag har svårt att se varför diktator Kim efter årtionden av misstänksamhet och bristande förtroende plötsligt skulle lita så mycket på Trump att han är beredd att ge upp sin livförsäkring, kärnvapnen.
Skulle Trump mot alla odds lyckas övertyga Nordkorea att ge upp sina kärnvapen, inte bara att frysa sitt kärnvapenprogram, så vore det en bedrift som i ett slag skulle desarmera en av världens svåraste konflikter och en potentiell krishärd för ett kärnvapenkrig.
I så fall är Donald Trump en toppkandidat för att få Nobels fredspris.
Men dit är det en bit.