Löfven: Vanliga människor bidrog till antisemitismen

Owe Nilsson/TT

Publicerad 2020-01-22

Stefan Löfven skriver i minnesboken på Yad Vashem över de 1,5 miljoner barn som mördades under Förintelsen.

Statsminister Stefan Löfven besökte på onsdagen museet och forskningscentret Yad Vashem för Förintelsens offer i Jerusalem.

På torsdagen hålls en minnesceremoni för 75-årsdagen av befrielsen av Auschwitz med stats- och regeringschefer från ett 40-tal länder.

– Det är en väldigt stark upplevelse av en av mänsklighetens kanske mörkaste perioder. Förintelsen är ju det, och vi måste våga och orka ta till oss det hemska, våldet och förödmjukelsen och kanske det allra viktigaste, att det här inte var något som bara kom med Nazityskland, att det bara var nazister i uniform, utan det var även vanliga människor som bidrar till antisemitismen, säger Stefan Löfven efter en rundvandring på Yad Vashem.

Förutom åminnelse av Förintelsens offer är temat för mötet på torsdagen bekämpandet av dagens antisemitism. I en artikel i den israeliska nättidningen Y-net skriver Stefan Löfven inför ceremonin att Sverige ansluter sig till definitionen av antisemitism och listan på exempel som antagits av International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA), som Sverige är med i.

Definitionen av antisemitism

Den innebär bland annat att även viss form av kritik mot Israel är att klassa som antisemitism.

– Definitionen har vi ställt oss bakom tidigare, nu nämner vi även exemplen just för att de kan vara exempel på vad som kan vara antisemitism. Vi är väldigt tydliga med att vi står upp för Israels rätt att vara en stat inom säkra gränser. Men precis som med alla andra stater: om vi tycker att något land gör något fel så ge vi uttryck för det också. Men om det innebär ett ifrågasättandet av Israel som stat, så är det något som vi måste bevaka, säger Löfven till TT.

I artikeln framhåller även Löfven att Sverige har problem med antisemitismen. Den finns i högerextrema grupper, i islamistiska miljöer men även inom delar av vänstern. Han lyfter särskilt det faktum att en del människor som flytt till Sverige kommer från länder där hatet mot judar lärs ut i skolor och i statlig propaganda.

Samtidigt får regeringen kritik för att den finansiellt stödjer UNWRA, som använder skolböcker med just sådant innehåll i Gaza och på Västbanken. På torsdagen håller Löfven ett möte med flera judiska organisationer. En av dem är Anti-Defemation League (ADL), vars direktör Jonathan Greenblaat påpekar för TT att Sverige är en av huvudfinansiärerna av palestinska UNRWA.

– Genomträngande antisemitiskt och våldsamt innehåll finns fortfarande i de senaste officiella läroböckerna från den palestinska myndigheten (PA) som UNWRA använder på Västbanken och i Gaza. Vi uppmanar alla som finansiellt stödjer PA och UNWRA att klargöra att detta material är oacceptabelt och måste ändras utan dröjsmål, säger Greenblatt.

Putin och Macron på plats

Vid minneshögtiden deltar ett 40-tal stats- och regeringschefer, bland andra Rysslands president Vladimir Putin, Frankrikes president Emmanuel Macron och USA:s vicepresident Michael Pence.

Auschwitz befriades av sovjetiska styrkor den 27 januari 1945, och Rysslands president Vladimir Putin är därför en av huvudtalarna. Efter det bråk som startat mellan Ryssland och Polen över Polens påstådda roll i utbrottet av andra världskriget, emotses hans tal med viss spänning.

Polens president Andrzej Duda har valt att utebli på grund av Putins anklagelser och för att han själv inte får tala på ceremonin.

Puitin har förnekat att Molotov–Ribbentrofpakten 1939 mellan Ryssland och Nazityskland bidrog till utbrottet av andra världskriget och Nazitysklands försök att utrota Europas judar. Pakten var ett icke-aggressionsavtal mellan de två länderna, som också innebar en uppdelning av intressesfärer i Europa.

Putin har i stället anklagat den dåvarande polska regeringen för att ha konspirerat med Nazityskland och därmed bidragit till den efterföljande katastrofen. Polen har avfärdat anklagelserna som rena lögner.

Följ ämnen i artikeln