Så känner du igen en floskel

Mötet kändes bra men när du försöker komma ihåg vad som sagts tar det stopp.

Chansen är stor att du lyssnat på en floskelspridare.
– Floskler låter påläst och viktigt men är helt tomt, säger Lars Melin, författare till Money Talks, uppföljaren till floskelsuccén Corporate Bullshit.

Floskler är lömska. Plötsligt är man smittad och spottar ur sig ord som "Förhållningssätt", "Utmaning", "Långsiktighet", "Uthållig" och "Kundnära".

Alla till synes legitima ord men enligt Lars Melin så slitna av ekonomer att de dränerats på allt sitt innehåll.

Det har gått tio år sedan Lars Melin senast riktade sökljuset mot meningslösa fraser med boken Corporate Bullshit. Nu gör han det igen.

Varför har du skrivit en uppföljare?

– Jag har aldrig riktigt släppt ämnet utan fortsatt att skriva krönikor och hålla föredrag i ämnet. Och finns det något så dynamiskt språkområde som detta med sina björnar, tjurar, svarta svanar? För att inte tala om krisnamnen. Många kriser har till och med två namn, subprimekrisen/finanskrisen och skuldkrisen/eurokrisen. Det är verkligen kära barn.

Vad tycker du är den största skillnaden i dagens floskler jämfört med då?

– Det handlar om större saker: kriserna och ekonomisk politik, inte bara om värdepapper, säger Lars Melin.

Någon ny grupp som tagit till sig någon annan grupps lingo, typ dagisfröknar pratar som poliser med uttryck som "nuläget" eller som börsfolk?

– Alla pratar ekonomiska. Det är sött när nyförälskade vill investera i en relation. Eller ömsint när föräldrar som vill satsa på sina barn eller stolt när farfar ser på sina barnbarn som en emission. Ekonomiska är ett sätt att låta engagerad, modern, on the egde. Alla försöker få avkastning på våra ord.

Vad tycker du själv om floskler?

– Illa, men de finns överallt där människor öppnar munnen. Värst inom mitt eget område: vetenskapsmän som vill göra sig märkvärdiga inför kolleger och allmänhet. Hermeneutisk betyder att man har nollkoll, heuristiskt att man famlar i blindo och adhocsvar att man hugger till med något, vad som helst. Imponerande.

Jag får känslan av att du inte riktigt gillar räknenissar och ekonomer. Är det så? Att ord som fungerar som dimridåer behöver vädras ut?

– Nej, räknenissar är inte värre än andra. Men de räknar på viktiga saker, så det vore inte så dumt om vi förstod dem.

Vilka är i så fall de värsta flosklerna du träffat på?

– Varför inte "förhållningssätt" och förhålla sig. Långt som en passionspsalm, låter aktivt men betyder absolut ingenting. Det förekommer precis över allt. "Strukturell" och "underliggande" låter lärda och pålästa, men de är tomma som Nalle Puhs skafferi.

Vad krävs för att ett uttryck ska smitta av sig från en grupp till andra?

– Att det fyller ett kommunikativt behov (vilket mycket väl kan vara att säga ingenting på ett kraftfullt sätt) och att det sägs av Den Store Mannen.

Finns det en agenda, konspiration, för att få oss att uttrycka oss som den ena eller den andra gruppen eller är det ett uttryck för tidsandan.

– Nej, ingen kan manipulera språkutvecklingen. Det fungerar som värdepappershandeln. Det många vill satsa på stiger i pris, blir vanligare och sedan billigare. 

Du har en lista ord som du anser har förhöjd floskelvarning. Varför är det dessa ord?

– Ett enda svar: överanvändning. Med överanvändning kommer inflationstendensen. Orden blir mindre värda, ja, ibland pinsamt värdelösa.

Jan Huss