Danmark nästa för Kinas pandadiplomati

Julius Bengtsson/TT

Publicerad 2019-03-31

Danmark blir efter Finland det andra landet i Norden som får låna kinesiska pandor. På bilden syns en hona i den finländska djurparken Ähtari.

Det råder pandayra i Danmark. I dagarna väntas två kinesiska jättepandor till Köpenhamn – något som ses som en symbol för landets allt bättre relationer med Kina.

Men arrangemanget är inte gratis och regeringen får kritik för att dansa efter en diktaturs pipa.

Bortsett från en byggarbetare som då och då går iväg med en skottkärra fylld med byggmaterial ser inhägnaden ganska tom ut, rapporterar den danska nyhetsbyrån Ritzau. Men det är till denna plats på Zoologiske have, Köpenhamns zoo, som danskarnas blickar riktas dessa dagar. Skötare från parken befinner sig just nu i Kina för att hämta dess nya, långväga gäster: två kinesiska jättepandor.

Redan nästa vecka väntas björnarna anlända till Danmark, men först den 11 april kan Köpenhamnsborna se dem på nära håll. Björnarna lånas ut i 15 år från Kina – ett kostsamt arrangemang för den danska staten.

Förutom kostnaden för inhägnaden på drygt 229 miljoner kronor beräknas den här typen av "pandalån" gå loss på runt 9 miljoner kronor årligen. Och då är inte avgiften för eventuella björnungar, som danskarna givetvis hoppas på, medräknad.

Mer än ögongodis

Nog för att de är söta, men Kinas pandor har en betydligt viktigare roll än att bara agera ögongodis. Med återkommande kritik om bristande mänskliga rättigheter och korruption är utlåningen av nationaldjuret det kanske tydligaste exemplet på Kinas försök att bättra på sitt rykte genom så kallad "mjuk makt". Det utrikespolitiska fenomenet har till och med fått ett namn: pandadiplomati.

Men just eftersom pandautbytet ses som allt annat än opolitiskt har det också lett till en inrikespolitisk debatt. I samband med att statsminister Lars Løkke Rasmussen besökte pandorna i Kina för snart två år sedan sade bland annat Dansk Folkepartis utrikespolitiske talesperson Sören Espersen att Danmark i och med utbytet underkastar sig en kommunistisk diktatur.

– Vi får låna dem för att vi i deras ögon har varit en lydig liten pojke, och det tycker jag är oacceptabelt, sade Espersen då till TV2.

Statsministern hävdade i sin tur att pandadiplomatin var ett sätt att tillvarata danska intressen.

Villkorade lån

Oavsett vem som vinner mest på arrangemanget är det uppenbart att pandorna är en viktig del av den kinesiska utrikespolitiken. I en stor kartläggning av fenomenet pandadiplomati tecknar tidningen Financial Times bilden av pandalånen som högst villkorade.

Bland dem som fått låna de svart-vita björnarna hör länder som strax innan ingått olika samarbets- eller handelsavtal, däribland Australien och Frankrike.

Det finns också en bild av att mottagarländerna bidrar till pandans överlevnad, eftersom djuret länge setts som hotat. Men enligt en expert som tidningen talat med vet ingen vad avgifterna som mottagarländerna betalar går till. Dessutom uppgraderades djurets status för tre år sedan från "utrotningshotad" till "sårbar".

Unik pandamusik

Oavsett kritiken kommer pandornas ankomst till det nya hemlandet att uppmärksammas stort. Intresserade har kunnat följa bygget av inhägnaden på Zoologiske have via webbkamera. Och på invigningen kommer klassiska musiker från både Danmark och Kina spela ett stycke som är specialkomponerat till björnarna – en unik "pandasvit" skriven för bland annat kinesisk bambuflöjt, skriver TV2.

Pandadiplomatin står sig fortsatt stark.