Regeringen pressas om extra kommunpengar

Både Moderaterna och Vänsterpartiet kräver omedelbart extra pengar till kommunerna. Om inte regeringen agerar, hotar de med egna initiativ.

Men finansminister Magdalena Andersson (S) är inte beredd att i dagsläget ge besked om mer pengar.

– Vi återkommer med besked när vi är klara med diskussionerna med våra samarbetspartier C, L och MP, säger Magdalena Andersson på en pressträff.

Vårpropositionen läggs fram i april, och då kan det komma mer pengar. Men kommuner och landsting kan få besked tidigare än så, enligt finansministern.

Magdalena Andersson är dock bekymrad över det sätt som M och V agerar på – båda partierna är beredda att driva igenom den extra budgetsatsningen genom förhandlingar i riksdagen. Andersson anser att det skulle skada budgetprocessen att nu börja riva i redan beslutade anslag och uppger att något liknande inte skett i modern tid.

– Om bilden i omvärlden blir att Sverige inte har någon ordnad budgetprocess, det är klart att det skulle skada förtroendet, säger hon.

Krav på mer

Med bara någon timmes mellanrum presenterade M och V sina krav på regeringen om mer pengar till välfärden, och i M:s fall även till rättsväsendet. Båda partierna lyfte fram det akuta och ansträngda ekonomiska läget, med befarade neddragningar inom skola och vård som följd.

Moderaterna vill satsa 3 miljarder kronor i generella statsbidrag i en så kallad extra budget, medan Vänsterpartiet anser att det behövs minst 10 miljarder.

V är villigt att förhandla, även om man säger nej till en del av M:s finansieringsförslag.

– Vi är beredda att sätta oss ner med Moderaterna och Kristdemokraterna redan denna vecka, säger V-ledaren Jonas Sjöstedt.

Om regeringen vill undvika det måste den omedelbart – redan i onsdagens partiledardebatt – ge besked om mer pengar till kommunerna, enligt Sjöstedt.

M-ledaren Ulf Kristersson anser att läget är akut.

– Vi vill prioritera pengarna bättre och lägga resurserna där resurser nu behövs. Det är den kommunala välfärden, när kommuner nu tvingas skäras ned i en begynnande lågkonjunktur. Och det handlar om nya pengar till polisen och rättsväsendet, så att vi får stopp på våldet, säger Kristersson.

Unikt agerande

Det politiskt unika förslaget från ett oppositionsparti till vad som kallas en extra budget ska läggas fram i riksdagens finansutskott på torsdag och siktet är inställt på att få igenom förslaget till den 1 mars, enligt Kristersson. Det ska ske i form av ett så kallat initiativ.

– Nu ser inte regeringen att det är ett akut läge, men vi ser ett akut läge. Då tycker jag att det är vårt ansvar som opposition att lägga de förslag som skulle kunna genomföras, säger han till TT.

Han vet inte vilka partier som kan tänkas stödja förslaget, men framhåller att de fyra oppositionspartierna alla har sagt att de vill stärka välfärden, det vill säga M, KD, V och SD.

– Det är ett bra förslag från M:s sida, så jag kommer att ställa mig bakom det på torsdagens sammanträde, säger SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt.

KD har ännu inte kommenterat initiativen.

Minskat bistånd

Det finns dock stora problem för M och V att enas om ett gemensamt förslag. De har helt olika syn på hur extrapengarna ska finansieras.

M vill stoppa regeringens förslag om ett friår och förslaget om fler extratjänster som arbetsmarknadspolitisk åtgärd. M vill även stoppa byggsubventioner, det så kallade ingångsavdraget och dra ned på biståndet, för att få fram pengar till satsningarna.

V kan tänka sig att säga nej till förslaget om utvecklingstid, det som M kallar friår, och ingångsavdraget. Men det är uteslutet att minska byggsubventioner och biståndet.

V, å sin sida, kan tänka sig att ta pengarna ur statskassan och minska det offentliga finansiella sparandet. Något som är svårsmält för M.

PODD Experten: Så blir det politiska året 2020

I dagens Aftonbladet Daily pratar vi med Lena Mellin, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet om hur det politiska året blir i Sverige.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen